Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktionen alltid förblir sig lik utan
alla tekniska framsteg, upptäckter och
uppfiuuingar; taga vi åter dessa med
i beräkning, då kan ju en stegring av
arbetslönen äga rum utan att inkräkta
på kapitalräntan och omvänt; ja båda
kunna stiga och stiga väl också för det
mesta (såvida icke arbetarna själva
motverka detta genom ett ständigt ökat
utbud av arbetskraft i marknaden).
Men icke heller dessa förändringar
kunna i stort sett inverka på den
allmänna prisnivån. Ske framstegen
inom en begränsad produktionsgren, så
sjunka dess produkter i pris; ske
de inom alla varubranscher utom
guldproduktionen, så sjunka alla
varor i pris (men deras inbördes
pris bli mer eller mindre oförändrade);
ske framsteg även inom
guldproduktionen, så blir den allmänna
prisställningen tvärtom oförändrad; ske de
endast eller huvudsakligen inom
guldproduktionen (genom nya metoder,
upptäckter av nya guldförande lager
o. s. v.), då, men endast då kan en
verklig oeh varaktig prisstegring bli
följden.
Det kan möjligen vara skäl att
belysa det sagda genom ett enkelt
sifferexempel — de som redan tillräckligt
fattat resonemanget här ovan kunna
ju hoppa över detta lilla stycke.
Antag att inom guldproduktionen -1
gr. guld eller 10 kr. utgör produkten
av en arbetsdag i förening med
användning under en dag av ett stående
kapital, uppskattat till 10,000 kr. (pr
arbetare). Är arbetsåret -300 dagar och
kapitalräntefoten för enkelhetens skull
antages till 15 % om året. så blir ju
kapitalräntan för en arbetsdag 5 kr.
eller 2 gr. guld. Dessa tager alltså
kapitalisten, arbetaren får de övriga 2
grammen, eller likaledes 5 kr. i daglön.
Stiger nu arbetslönen på
världsmarknaden och följaktligen även i
guldproduktionen till 6 kr., så kan ju detta.
under eljest oförändrade förhållanden,
omöjligen ske med mindre kapitalistens,
vinst nedgår till 4 kr. (ty produkten
är ju alltjämt 4 gr. guld eller 10 kr.)
Kapitalet får alltså nu nöja sig med
en förräntning av allenast 12 % pr år.
Men det samma måste i stort
sett-gälla inom varje annan produktion, av
vad slag den än må vara, där arbete
och kapital stå i samma inbördes
förhållande som det nämnda. Även här
måste arbetslönen i förstone ha varit
5 kr. (liksom inom guldproduktionen)r
kapitalistens vinst också 5 kr. (liksom
inom guldproduktionen), varuvärdet
av en dags produktion alltså 10 kr.,,
varken mer eller mindre. Stiger nu,
under eljest lika omständigheter,
arbetslönen över hela linjen till 6 kr., så
måste kapitalvinsten även här sjunka
till 4 kr. (ty varför skulle kapitalet
här få mera än inom
guldproduktionen?). Varuvärdet blir alltså
oförändrat, ty 6+4 = 5+5 = 10 kr.
Enda tänkbara möjligheten för att
under fullt fri konkurrens en vara
skall kunna stiga i pris är alltså a
n-tingen att på grund av ökade
tekniska. svårigheter dess framställning
kräver mera arbete, eller mera
kapital eller mer av båda än förut, eller
ock att guldproduktionen på grund av
tekniska framsteg eller nya
upptäckter kräver m indre arbete eller
mindre kapital eller mindre av båda än
förut. Även mot denna slutsats lär
ingen förnuftig anmärkning kunna
göras.
Jag kunde stanna här, ty då själva
faktum: en oerhört underlättad och
därför ökad guldproduktion genom
upptäckten av nya rika fyndigheter, i
Syd-Afrika, Colorado o. s. v.,
otvivelaktigt föreligger, och denna
omständighet i och för sig, såsom vi nu
utförligt visat, lika otvivelaktigt är ägnad
att stegra varuprisen, så förefinnes väl
föga tvivel om, att den allmänna
prisstegring, som alltifrån 1895 med några
avbrott fortgått, också har sin
viktigaste orsak i detta faktum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
