Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid lider, såsom jag delvis
redan påpekat, resonemanget av en viss
ofullständigliet, oeh det besvarar
därför icke heller på långt när alla
spörsmål, som stå i sammanhang med
varuprisens förändringar. Bland annat kan
man ju fråga sig: hur kommer det till,
att upptäckten av nya guldfyndigheter
icke strax föranleder en stark stegring
av varuprisen, som sedan blir
bestående; varför stiga dessa först efterhand
och med vissa mellanrum av
stillastående eller t. o. m. tillbakagående ? Skälen
äro flera, men de kunna alla
sammanfattas i, att guldet, om det ock i några
avseenden är ”en vara som andra
varor”, dock i andra avseenden icke
är detta. Det skiljer sig från alla
andra varor däri, att det icke d
e-f i n i t i v t konsu me r a s, ja till
största delen icke ens har någon
konsumtiv användning. Guldet,
särskilt i dess moderna legering med
koppar slites ytterst föga, även
om det som guldmynt dagligen går ur
hand i hand. de mängder som årligen
produceras bilda alltså ett oavbrutet
tillskott till den redan befintliga
massan. I allmänhet behöves också ett
sådant tillskott redan för att vid
folkstockens och produktionens gradvis
•skeende tillväxt kunna omsätta den
alltjämt ökade varumängden till
oförändrade pris. Men å andra sidan
utgör detta tillskott alltid en ytterst
ringa del. en eller högst några få
procent av den befintliga guldmängden;
0111 det under ett eller annat år blir
större eller mindre än vanligt, har
därför i förstone ett mycket
obetydligt inflytande på varuprisnivån, först
i längden gör sig ökningen, men
då också oemotståndligt, gällande.
Men härtill kommer, som sagt, att
största delen av det befintliga guldet
icke har någon konsumtiv användning
alls, utan endast liar till uppgift att
såsom mynt gå hand ur hand vid
köp och försäljning (eller andra dylika
penningtransaktioner) och för resten
ligga stilla i kassorna m e 11 a n en
försäljning oeh ett därpå följande inköp.
I den mån man nu lyckas p å s k y
n-d a denna rörelse eller, vilket är
detsamma, förkorta den tid, under
vilken mynten ligga overksamma i våra
kassor, så kan tydligen en och samma
guldmängd under ett givet tidsrum
verkställa flera köp och försäljningar
än förut, eller m. a. o. en ökad
omsättning oeh även stegrade varupris bli
möjliga även utan någon ökad
guldmängd. Den förnämsta hävstången
för detta myntomloppets påskyndande
är, som man vet, krediten. I
stället för att låta de guldmynt, som jag
fått in genom en varuförsäljning, ligga
orörda i min kassa till nästa inköp, så
lånar jag ut dem, d. v. s. sätter i
vanliga fall in dem i en bank; och när jag
behöver pengarna, inkallar jag lånet
eller anlitar själv min kredit i banken
för erhålalnde av lån. I vår tid
och ej minst i vårt land har denna
utveckling, som bekant, gått så långt,
att hela landets guldförråd ligger
orörligt i riksbankens valv, under det att
sedlar, växlar, checker m. m.. som
alltsammans endast är betalningslöften
eller förskrivningar på detta guld
faktiskt verkställa all varuomsättning.
Virtuellt (till kraft och verkan)
blir detta emellertid alldeles detsamma,
som om själva mynten hade varit ute
oeh rört på sig, och i så fall med en
betydande hastighet, eftersom landets
årsomsättning uppgår till milliarder
kr., men guldkassan f. n. endast till
omkr. åttio miljoner kr. (De flesta
andra länder ha dock proportionsvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
