Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn. Vi påstå ej. att dylika
himmelsskriande ekonomiska oeh politiska
motsatser i sig iiro yttersta grunden till ett
folks undergång, men vi säga, att en
ohjälplig klyfta mellan rika oeh
fattiga. härskande och förtryckta är ett
osvikligt tecken till att
folkkaraktären är degenererad. Degenerationen har
naturligtvis kommit så småningom och
tillväxt under ständig växelverkan
med de sociala orättfärdigheterna. Så
har efterhand huvudmängden av
befolkningen förlorat varje spår av
sam-hallssolidaritet och samhället har
kluvits mitt itu. Ty hur skulle någon
känna sig solidarisk med en sådan
samhällsordning. vars väsentliga uppgift
tyckes vara att göra livet surt för en?
Hur skulle den romerske slaven,
vilken såsom gladiator måste kämpa på
liv och död med vilda djur till sina
herrars ögonfägnad, hur skulle han kunna
hysa någon kärlek till en
samhällsordning. som tillstadde sådant? Hur
skulle den polske bonden, som måste
bo i en usel jordkula oeh nära sig med
agnbröd och vilda örter, hur skulle
han kunna hysa någon varmare känsla
för sitt s. k. fosterland? Ett
samhälles styrka ligger i graden av dess
altruism: ett samhälle är starkare i
ju vidsträcktare omfång, d. v. s. åt ju
fler samhällsmedlemmar, i ju högre
grad det ger del av hela
samhällsför-mögenheten och kulturens välsignelser.
Idealet för ett samhälle är alltså ett
sådant, där varje människa, som själv
vill. också kan erhålla en
människovärdig tillvaro. Men om en viss sam-
hällsklass behandlas såsom idel
tjänstehjon för att fylla de rikes pungar men.
själv lider nöd, så måste den natur
enligt drivas i harnesk mot den givna
samhällsordningen. Och är ett
samhälle sönderslitet och upplöst invärtes,
på grund av sociala misshälligheter,
så skall ett om än aldrig så starkt
krigsväsen ej kunna hålla det upprätt
i längden.
Den, som med oförvillat sinne
iakttager de moderna s. k. kulturstaterna,
skall ej kunna förneka, att
samhälls-materialismen satt sin tydliga prägel,
på dem. Det är alldeles uppenbart,
att deras organisation och lagsystem
ännu väsentligen går ut på att bevara
all makt åt de rikare och hålla de
fattigare folklagren nere i politisk
omyndighet och ekonomiskt beroende. De
vittgående reformer av politisk och
social natur, som på sistone genomförts;
litet varstädes, såsom allmän rösträtt,
beskattning efter en låt vara svag
progression, arbetarskyddslagstiftning
m. fl. dylika oeh andra
reformer-ha ännu blott föga förmått genomsyra,
de moderna kapitalistiska samhällena.
Dessa äro ännu även i länder, där
en-jämförelsevis vid politisk rösträtt
råder. styrda av en flock kapitalister och
deras hantlangare efter materialistiska
principer. Och utan tvivel skall det.
bli en oerhört svår kamp, innan den
nyvunna politiska friheten skall
gefrukt uti en ekonomisk frigörelse, så.
att de värsta sociala
orättfärdigheterna övervinnas.
(Ports.)
Ur svenska tidskrifter.
Det socialdemokratiska partiets nya
teoretiska, program är föremål för en
intressant belysning i Social
Tidskrifts 6:te häfte. Författaren,
docenten Sven Bris man, söker däri
utreda i vad mån de å sista
partikongressen företagna ändringarna kunna
innebära förskjutningar partiets teo-
retiska grundval. En sådan
granskning, företagen av en utomstående med
uppenbar vilja till förstående av våra
grundsatser, bör alltid kunna ge
värdefulla uppslag till diskussion. Vi skola
därför söka ge en sammanfattning av
hr Brismans synpunkter.
Man är icke socialdemokrat, framliålle?-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
