Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minst vid herregårdarna. Så utlades
t. ex. vid enskiftandet av Harlösa
säteri i Malmöhus län 25 torp om
sammanlagt 257 tid.* Efter avlösningen
av hoveriet övergick
dagsverksskyldigheten till herrgårdarna på
torparna, ** och att den därvid bibehölls även
i oinskränkt form. därpå har i det
föregående anförts exempel.
Hnveris.yste-mets avskaffande för landböndernas
del genomfördes efter mönster från
utlandet, där denna reform i flera
länder erhöll namnet
”bondefrigörelsen”, ett namn som framför allt annat
åsyftar hoveriets avskaffande.
Historiska paralleller mellan den
rättsliga och sociala ställning, varuti
vissa delar av det europeiska
bondeståndet befann sig före denna s. k.
bondefrigörelse, och de svenska torparnas
belägenhet, där de fortfarande äro
dagsverksskyldiga och särskilt där de
tagits i anspråk för extra dagsverken
till obegränsat antal mot
underbetalning. äro fullt berättigade — utan att
man därav behöver draga oratoriska
slutledningar — och att den s. k.
tor-parekommissionen bestrider detta, kan
endast förklaras av dess underlåtenhet’
att efterforska dagsverkssystemets
historia och den nutida
torpareklas-sens ursprung ur olika källor samt
dess nuvarande fördelning på
krono-hemman, civila och kyrkliga boställen,
gods och enskilda bondehemman. En
sådan efterforskning skulle
otvivelaktigt givit vid handen, att det är hoveri-
* Möller: 8 v. j o r d b r. h i s t. 239
(1881).
** Den dagsverlcsskyldige jordtorparen
utgör avgälden för sin jord ”efter det
numera allmänt utdömda
hoveri-systemet — i försämrad gestalt ’ ’, för så
vitt torpet är så stort, att torparen måste
hålla dräng till att fullgöra dagsverkena,
fl. T a m m i Lantbruksakademiens
Handlingar och Tidskrift för
år 1 8 9 0, s. 346.
systemet, som utgör den väsentliga
historiska grunden till institutionen
såsom arbetssystem — och
institutionen har haft och har sin egentliga
betydelse såsom arbetssystem — samt att
detta arbetssystem väsentligen
karaktäriseras av jordupplåtelse mot
dagsverksskyldighet; att
dagsverksskyldiga torpare först omtalas i slutet på
1600-talet och i början av 1700-talet,
då de voro så att säga bönders
hoveri-bönder; att dagsverksskyldiga torpare
numera finnas företrädesvis på gods,
där de, jämte statare, kommit att
ersätta hoveribönderna; och slutligen att
dessa torpare äro lika missnöjda med
dagsverksskyldigheten, som
hoveribönderna en gång voro med hoveriet.
Arrendelagen 1907 har begränsat
systemets användbarhet, men dödsstöten
erhåller det först, när det i svensk
lag blir förbjudet att b o r
t-a r r e n d er a jord mot
dagsverksskyldighet. Lagberedningen ansåg 1905 ej tillrådligt, att
redan då efter exempel från utlandet
genomföra ett dylikt förbud i svensk
lagstiftning. ”1 och för sig kan,
särskilt ifråga om mindre lägenheter, där
arbetsförtjänst ändock måste sökas för
att jämte arrendejordens avkastning
täcka levnadsbelioven, utvägen att på
detta sätt utgöra arrendet så att säga
in natura för arrendatorn innebära en
bestämd fördel”, heter det i
Lagberedningens betänkande (1:102). Av den
s. k. torparekommissionens
betänkande framgår emellertid, att torparna i
alla delar av landet själva ej betrakta
dagsverksskyldigheten såsom en
fördel, utan med sällsynt enhällighet yrka
på dagsverksskyldighetens utbytande
mot penningarrende, och för en dylik
förändring kunna mångfaldiga
jord-bruksekonomiska, nationalekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
