Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång framkallade dem ocli berättigade
dem, för länge sedan ersatts av en helt
annan social verklighet, vilken kräver
en annan teori såsom sin rätta
tolkning.
* *
*
Föremålet för Rousseaus
undersökning är närmast icke samhället i
allmänhet utan speciellt staten.
Staten är en social organisation med en
enhetlig, utåt oavhängig, inåt
allena-rådande vilja. Denna ”suveräna”
vilja, som ger staten dess rättsordning
och tvingar till lagarnas efterlevnad,
måste framgå ur hela folket —
ej ur en större eller mindre del av
medborgarmassan ocli ännu mindre ur
en liten grupps eller en enda persons
godtycke. ”Hela folket skall vara
herre i sitt eget hus” — det är enligt
Rousseau, även om han ej använder
just dessa moderna ord, statsmaktens
enda rätta innebörd. Statsmaktens
enda rätta ändamål är det a 11111 ä
n-n a bästa.
Härmed är den d emokrati s k a
samhällsteoriens innersta grundtanke
given: avgörande t, om vad som
är i högsta mening bäst för hela
folket, kan få sin rätta gestaltning
endast, då detta avgörande framgår
såsom hela folkets fria viljeyttring.
•Denna tanke vilja vi liålla fast vid.
Demokrati betyder ordagrant
folk välde. Det ”välde”, som
här är fråga om, är statsmaktens, d.
v. s. lagstiftare-, regerings- och
förvalt-ningsmaktens, utövande. Med ordet
”folk” förstås här icke de stora
massorna av proletärer, icke det ”lägre
folket” inom nationen, icke någon
särskild grupp av klasser inom folket,
utan absolut hela nationen,
således utan undantag av någon enda
normal, myndig individ.
Jag tror att denna Rousseaus
grundtanke är fullt sann och alldeles
orubbad genom samhällsförändringarna
efter Rousseaus tid. Denna kärna i
all demokratisk teori utesluter
föreställningen om den sociala nyttan och
nödvändigheten av fåtalets eller
en enskilds förmyndareskap
över nationen som ett helt. Den
utesluter o c k s å föreställningen om den
sociala nyttan och nödvändigheten av
det stora flertalets hänsynslösa
maktutövning gentemot en minoritet
eller gentemot en enda, i sina tankar
och strävanden ensamstående
medborgare.
”Folkvälde”, i betydelse av de
stora massornas allena vä Ide över
samhället som ett helt och särskilt över de
minoritetsgrupper, som i ett eller
annat avseende ej tillhöra ”de stora
massorna”, det är alls icke meningen med
ordet d e m o k r a .t i, sådant det här
förstås uti anslutning till Rousseau.
Ingen advokatyr kan utesluta
någon enda själsligt helbregda
medborgare från hans rätt att räknas med uti
hela folket, då detta fungerar som
källa för sin rättsordning, sina seder
och sin moral.
”Proletariatets revolutionära
diktatur” är således alls icke någon
demokratisk idé, utan blott föreställningen
om en odemokratisk nödvändighet.
Men proletariatets erövring av den
andel av politisk makt, som måste
tillkomma detsamma såsom den del
proletariatet är av hela
nationen, det är en demokratisk tanke.
Varje socialt utesluten klass,
grupp eller enskild har genom
demokratismen sin erkända rätt att
inkorporeras i det hela, uti nationens
suveräna helhet. Varje liten ”aristokrat”-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
