Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupp skall lia denna rätt lika väl som
varje proletärmassa.
Som det nu en gång är ställt hava
”aristokraterna” (av olika sorter)
helt eller delvis uteslutit
proletärmassorna ur den sociala helhet, som är
källa för samhällsmakten. På
Rous-seaus tid var uteslutningen av
proletariatet politisk och ekonomisk och
lika grundlig i båda. avseendena. I
våra dagar är proletariatets politiska
utestängning blott partiell eller till
stor del upphävd. Men den
socialekonomiska ’ ’suveräniteten ’ ’
inom samhället utövas fortfarande av ett
fåtal, med uteslutning av nationens
stora massor.
De borgerliga partierna anse
detta vara rätt.
Socialdemokratin ensam förfäktar att det är en
samhällsupplösande or ä 11.
Den borgerliga radikalismen är
politiskt, men icke ekonomiskt
demokratisk. Endast socialdemokratin är även
ekonomiskt demokratisk.
Rousseau tänkte icke endast
politiskt demokratiskt, utan även
ekonomiskt demokratiskt, ilen han löste
den ekonomiska demokratismens
problem genom att vilja föreviga s 111
å-driften och den lilla, nätt och jämt
för självförsörjning tillräckliga p r i-
v a t e g e n d o m e n. Detta var en
självklar idé 1762, men vore en ren
orimlighet år 1911.
Det är sålunda klart, att Rousseaus
demokratism-formel, såtillvida som jag
hittills redogjort för densamma,
visserligen är sann på det politiska gebitet,
så långt den går, men att den lämnar
nio tiondelar av hela det moderna
politisk-och-ekonomiska
demokratismproblemet alldeles utan
lösning.
* *
*
Jag har hittills dröjt vid de två
första böckerna i Rousseaus G o
n-trat Social, vilka behandla
statens uppkomst (på ett mycket
ohistoriskt och vilseledande sätt) samt
statsmaktens (eller ”suveränitetens”)
väsen och ändamål. Det är emellertid
icke här, utan i den tredje boken, som
Rousseau använder termen
”demokrati”. För honom har detta ord
nämligen en snävare betydelse än i vår tids
samhällsvetenskap. Han menar med
ordet ”demokrati” icke folkets
andel uti stats makten över huvud,
utan endast en viss f o r m för r e g
e-r ings maktens u t ö v a n d e —
nämligen regeringsmaktens utövande av
folket som ett helt, utan någon
myndig medborgares utestängande från
deltagande i denna sociala funktion.
Rousseau tror alls icke på den
praktiska möjligheten av demokrati i
denna speciella bemärkelse. ”Om det
funnes ett folk av gudar, skulle det regera
sig demokratiskt. Ett så fullkomligt
regeringssystem passar icke för
människor” (C o n t r a t social, bok III.
kap. IV, slutet). I samma kapitel
yttrar han:
”Om vi noga fasthålla vid
betydelsen av termen demokrati, måste vi
medgiva, att det. aldrig har existerat
en verklig demokrati och att det aldrig
kommer att finnas någon sådan. Det
strider mot naturens ordning, att
det stora flertalet skulle
r e g e r a och att fåtalet skulle
regera s. ilan kan icke föreställa
sig, att folket skulle
förbliva o a v brutet samlat för att
handlägga de offentliga
angelägenheterna. och man inser lätt, att
folket icke kunde överlä mn a
detta regeringsarbete åt
kommissioner, utan att
regeringssättet bleve ett annat” (d. v. s.
bleve icke-demokrätiskt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
