Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade innehåll, som vi förnuftigtvis
kunna inlägga i ordet demokrati.
Inom alla partier begår man
emellertid ännu i dag allmänt det felet, att
man låter ordet demokrati ha båda
de här diskuterade betydelserna samt
att man ieke klart skiljer mellan den
rimliga oeh den orimliga av dessa.
%
•Jag återkommer till Rotisseau i ett
annat sammanhang. Här vill jag blott
framhålla, att det revolutionära
nordamerikanska folket 1776 och det
revolutionära franska folket 1789, när det
gällde demokratisk handling i största
stil, intet ögonblick tvekade om, att
det var på den radikala
”folk”-suveränitetens, icke på den direkta
’ ’folk ”-regeringens grund, som
det nya samhället skulle byggas.
I den av Nordamerikanska
Kongressen den 4 juli 1776 antagna
”oav-hängighetsförklaringen ” finna vi
följande inledningsord och politiska
principuttalande :
”Följande sanningar anse vi vara
självklara — nämligen att alla
män-niskor äro skapade lika, att de av sin
skapare blivit utrustade med vissa
oföiytterliga rättigheter, att bland
dessa äro rätten att leva, rätten till
frihet och rätten att sträva efter lycka;
vidare att en regering måste upprättas
för att betrygga dessa rättigheter,
att regeringen härleder sin
rättvisa makt ur de
rege-rades samtycke, att, så snart en
regering frångår dessa principer, det
^r folkets rätt att ändra eller avskaffa
denna regering samt att upprätta en
ny regering, vars principer och
organisation gestaltas så som den synes
folket bäst tjäna dess trygghet och
främja dess lycka.”
Jag har genom spärrad stil
framhållit det ställe, som synes mig innehålla
självständiglietsförklaringens centrala
och ännu i dag oförändrat giltiga
grundtanke. Ingen regering utan de
regerades samtycke! Det är
Rousseaus ”folksuveränitet” ännu en gång.
Men ”deklarationen”, lika litet som
”konstitutionen” av 1789, vet icke av
något krav på regeringsmaktens d
i-r e k t a utövande av folkmassorna
själva. Konstitutionen inrättar ett
väldigt, komplicerat
representativsystem.
Låt oss slutligen vända oss till den
franska revolutionens ”förklaring av
människorättigheterna oeh
medborgarerättigheterna” (1789). Den
bör-jar med följande ord:
”Det Franska Folkets
representanter, organiserade i nationalförsamling,
ha kommit till övertygelsen, att
okunnighet om, försummelse av och förakt
för människorättigheterna äro de enda
orsakerna till offentliga olyckor och
korruption i regeringen, och hava
därför beslutat att i en högtidlig
förklaring kungöra de naturliga,
oförytter-liga och heliga människorättigheterna,
på det att, då denna förklaring
ständigt är inför alla samhällsmedlemmars
ögon, en var må utan avbrott vara
medveten om sina rättigheter och sina
plikter––––-—.
Artikel 1. Människorna födas
och förbli fria oeh utrustade med lika
rättigheter. Social särskillnad får
endast hava det allmänna bästa till
grund.
A r t. 2. All politisk organisation
har till ändamål att bevara de
naturliga och oförytterliga
människorättigheterna. Dessä rättigheter äro : frihet,
egendom, trygghet och rätten att
motstå förtryck.
Art. 3. Suverän i tete n har
sin källa hos folket. Ingen
organisation eller enskild person får utöva
någon statlig myndighet, som icke är
omedelbart härledd från nationen
som ett helt.
A r t. 4. Friheten består i rätten
att företaga allt som icke skadar nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
