Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon annan. Därför finnes det för var
oeh en, då han utövar sina naturliga
rättigheter, icke någon annan
begränsning än den, som ligger uti varje
annan medborgares lika rätt. Denna
begränsning kan bestämmas endast
genom lag.
A r t. 5. Lagen kan förbjuda endast
det som är skadligt för samhället.
Ingenting kan hindras, som icke är
förbjudet i lag; och ingen kan tvingas till
något, som ej är påbjudet i lag.
A r t. 6. Lagen är uttrycket för
den allmänna viljan. Varje
medborgare har rätt att deltaga i
lagens stiftande, antingen personligen
eller genom sin representant. Lagen
måste vara densamma för alla, vare sig
den skyddar eller bestraffar.
Eftersom alla medborgare äro lika inför
lagen, äro de alla lika valbara till alla
offentliga värdigheter och ämbeten i
enlighet med sin duglighet och utan
annan åtskillnad än som betingas av
deras dygder och begåvning.”
De övriga ”artiklarna”, lika litet
som de här anförda, innehålla intet
om någon direkt regering av
folket genom folket. Av intresse är
ytterligare blott den 17 :de (sista), som
liar följande lydelse.
”Art. 17. Egendomen är en
oför-vtterlig och helig rätt. Därför skall
ingen berövas densamma, annat än då
offentligt behov enligt lagens bokstav
det kräver och då endast på det
villkoret. att ägaren på förhand erhåller
ett rättvist skadestånd.”
Det demokratiska grundkravet,
folksuveräniteten, är här
tryggat genom artiklarna 3 och 6. Den
demokratiska statens uppgift angives
genom artikel 2 och preciseras närmare
genom artiklarna 1, 4, 5 och 17 samt
de här icke återgivna artiklarna 7—16.
Detta det franska folkets
självutfär-dade frihets- oeh myndighetsbrev
tillkännager icke blott, att all statsmakt
måste utgå från hela folket och måste
tjäna endast det allmänna bästa, utan
framhäver dessutom med styrka den
enskildes fri- och rättigheter
gentemot samhället som ett helt. Vi
få veta hur de ledande demokraterna
i Frankrike 1789 föreställde sig den
enskilde medborgarens och samhällets
viktigaste krav på varandra i en
demokrati. Den individualistiska
synpunkten är iögonfallande. Samhällets
•krav gentemot den enskilde förefalla
oklart tänkta och svagt betonade.
Politisk och ekonomisk
demokrati.
Tanken, att den privata
egen-d o m smakten i en politisk
demokrati kan socialt förtrycka de stora
folkmassorna lika effektivt som den
offentliga politiska makten i en
feodal-absolutistisk-byråkratisk stat, saknas
totalt i det franska såväl som i det
nordamerikanska frihetsbrevet —
liksom den saknas hos vår tids
konservativa och liberala borgerliga
partier.
Man hade 1776 och 1789 visserligen
ännu ingen erfarenhet om de
glänsande möjligheterna att inom en politisk
demokrati etablera ett ekonomiskt
tyranni med privategendomen och den
fria företagsamheten såsom medel. Att
man i v å ra d a g a r ej vill inse detta
eller ej vill dra de fulla
konsekvenserna ur en sådan insikt, det ådagalägger
däremot en djupgående brist på
demokratisk anda.
Den konservativa borgerliga flygeln
är ju också mer eller mindre öppet
odemokratisk i sin åskådning. Den
liberala däremot försöker alltjämt det
omöjliga — att förena politisk
demokratism med det principiella
fasthållandet vid en egendomsordning och ett
produktionssystem, som erfarenheten
slutgiltigt visat verka i yttersta grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
