- Project Runeberg -  Tiden / Tredje årgången. 1911 /
308

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

odemokratiskt. När man förebrår
liberalismen detta, pekar den dels på sin
principiella politiska demokratism ocli
dels på sina opportunistiska
medgivanden i demokratisk-socialekonomisk
riktning — glömmande att
konservatismen visligen gör sammaledes ocli
förgätande att det demokratiska
kravet är ett krav på ”folksuveränitet”,
icke ett krav på nådegåvor åt (i detta
fall ekono m i s k t) omyndiga, ofria
folkmassor.

Vad vi sakna i de demokratiska
fri-hetsdeklarationerna av .1776 ocli 1789
är något, som Rousseau visserligen
aldrig kunde tränga till botten av, men
som han åtminstone anade. Vi sakna
insikten, att samhällslivet icke är bara
politik (stat) utan även ekonomi
(folkhushållning) samt att det
demokratiska kravet är mycket
ofullständigt formulerat, så. länge det endast
omfattar; deh politiska
folksuveräniteten. Detta måste kompletteras
med kravet på den ekonomiska
folksuveräniteten — vilket lyder:
ingen egendomsmakt i samhället, utan
den som utgår från och regleras av
hela folket till a 11 m ä n t väl.

Den från egendomsmakt utestängde
medborgaren är socialt lika ofri som
den från politisk makt utestängde. De
privategendomsmäktiga äro lika goda
sociala tyranner som de vilka
monopolisera statsmakten i samhället. En
välvillig ekonomisk despotism är lika
olidlig som en välvillig politisk
despotism. ”Hela folket herre i sitt éget
hus” blir den ekonomiska
demokratismens lösen, liksom det är den
politiska demokratismens.

Socialismens och den
socialdemokratiska arbetarrörelsens framträdande

uti det politiska livet vid. mitten av
det 19 :de århundradet betyder, att den
ekonomiska demokratismen nu ställer
sig vid sidan av den politiska och att
en ny demokratisk revolution
förbere-des. Efter den borgerliga
demokratiska revolutionen kominer
lönarbetarens, de egendoms- och ekonomiskt
maktlösas, ”proletariatets”
demokratiska revolution.

Socialismen är den ekonomiska
rättsordning, den anordning av
egendomsrätt och den reglering av
ekonomisk maktutövning i samhället, som
omöjliggör att någon enda medborgare
blir utesluten från andel uti egendom
och andel uti ekonomisk makt, när
folkhushållningen är organiserad
enligt arbetsdelningens, stordriftens och
stor kapitalismens system.

En ekonomisk demokratism — ehuru
av ett mycket ofullkomligt oeh
obeständigt slag — är möjlig utan
socialismen — nämligen så länge som
ett ekonomiskt samhällsliv utan långt
driven arbetsdelning och
arbetsförening samt med små företag och liten
kapitalanvändning är möjligt. Men
detta är möjligt endast i små
befolkningsförhållanden och i primitiva
civilisations- oeh kulturförhållanden.
Folken av europeisk stam (och icke
ensamt de) hava för alltid växt ifrån de
ekonomiska småförhållanden, som äro
förenliga med en primitiv ekonomisk
d emokratism på den lilla
privategendomens och de små
privatföretagens grund. Vi kunna visserligen
ännu någon tid bibehålla den ekonomiska
individualismen — men det ske r
då på den ekono m i s k a de m
o-kratismens bekostnad.

Räknande med det
produktionssystem. som utvecklat sig inom de
moderna samhällena och som ensamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 10 23:38:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1911/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free