Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egna historiska hypoteser, ju ej från
den klassiska liberala skolans kända
jordränteteori. Liksom denna tycks
han uppfatta jordräntan som en
företeelse, vilken sammanhänger n ä
r-mast med jordbruksjorden. den
odlade jorden. Väsentligt längre har
han icke kommit.
Åkerjordsräntans nutida
underordnade roll.
Han tycks förbise, att i ett land som
England utgör åkerjordens jordränta
en jämförelsevis mycket ringa del av
landets samlade jordräntefond. Och
även hos oss har förskjutningen av
industrins (och handelns)
jordräntean-hopning försiggått i ofantligt mycket
snabbare tempo än jordbrukets.
Numera utgöra även hos oss den odlade
jordens jordräntevärde en tämligen
ringa del av hela landets
jordräntefond.
Det faktum att så ringa intresse
ägnas åt den nu nämnda mera
betydelsefulla kategorin av jordräntor och så
mycket åt den mindre betydande är
ett bland flera belysande exempel på
hur föga progressiv den
socialekonomiska ”vetenskapen” är. Ricardo,
som formulerade jordräntelagen —
enligt vilken jordräntan bestämmes
genom det överskott i en
jordegendoms avkastning, vilket erhålles
utöver det belopp som med lika
arbetskostnader kan erhållas av den minst
givande jord som är i hävd — hade
illustrerat denna lag med exempel
från jordbruket utan att närmare
ange att lagen gäller även för alla
andra slag av jordegendom. Detta har
varit nog för ekonomerna att
väsentligen också stanna vid jordbruket. En
amerikansk ekonomisk författare * av
praktisk läggning har roat sig med
att undersöka hur mycket utrymme
som använts vid behandlingen av
jordbrukets jordränta å ena sidan och
* C. B. Fillérbrown: The A. B. C. of
Taxa-tion, Newyork 1909, ,sid 171.
städernas å andra. Han har
undersökt 34 ledande socialekonomiska
arbeten på engelska språket av 30
författare och funnit att medan 42,094
rader ägnats åt jordbrukets jordränta
har endast 2,919 ägnats åt städernas,
utgörande endast 1 rad mot 14.
ilen även i ett annat avseende tycks
hr Carleson skatta åt de gamla
liberala ekonomernas ensidiga
uppfattning. nämligen om
villkoren för jordräntans höjd
och stegring.
Det är hos honom närmast
befolkningens ökning eller minskning, som
förorsakar jordräntans stegring eller
minskning. Minskas befolkningen, så
är han övertygad om att jordräntan
absolut sjunker.
Detta behöver dock icke vara
fallet. Vår svenska jordbruksbefolkning
har minskats absolut sedan ]870,
medan jordbruksfastigheternas
taxeringsvärde under de senaste 30 åren
ökats med mer än 40 %. Ehuru det
ej kan avgöras hur mycket av denna
ökning som motsvarar byggnader och
jordförbättringar, så är det väl utan
vidare klart, att denna ökning ej
kommer på dem allena, utan att även
själva jorden ökats i värde, att alltså
åkerjordens jordränta vuxit, fastän
jordbruksbefolkningen minskats. Och
detta ligger i sakens natur. Våra
dagars jordbrukare äro annorlunda
kvalificerade för sin näring än 60- och
70-talets bönder. De ha en bättre
underbyggnad. använda bättre metoder
oeh redskap, ha bättre och billigare
kommunikationer, tillämpa mera
samarbete i stort o. s. v., vilket allt är
ägnat att höja deras avkastning ocli
därmed deras förmåga att betala
jordränta. Vad den gamle prof. Thorold
Rogers yttrade för många år sedan
har visat sig vara en bokstavlig
sanning. nämligen att
”varje permanent förbättring av jorden,
varje järnväg, varje landsväg, varje
förbättring av samhällets allmänna villkor, varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
