Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underlättande av produktionen, varje
stimulans, som konsumtionen uppnår, stegrar
jordräntan ’
Henry George har sedan kraftigt
understrukit samma sanning oeh en
nutida skicklig socialekonomisk
författare, Jakob E. Lange, förklarar
likaledes, att befolkningstillväxten
ingalunda är den enda faktorn i
jordvärdets uppkomst och stegring.
”Varje tekniskt framsteg verkar i samma
riktning: mosskultur oeh dränering ger högt
värde åt mossar och sanka lermarker, vilka
förut ingen räknat med. Nya
utsmältnings-metoder verka på samma sätt på
malmtillgångar, som förr ansetts allt för fattiga för
att kunna utnyttjas. Nya spårvägslinjer
framkalla tomtvärden i storstadens
utkanter, och samtidigt växer tomternas värde i
stadens centrala delar, där den ökade
trafiken framtrollar ett starkare pulserande
affärsliv. Hur olikartade uppfinningarna
äro, blir i allt väsentligt resultatet ändock
detsamma. Att ångplogen oeh självbindaren,
vilka möjliggöra vidsträckta egendomars
drift med ett fåtal arbetare, öka jordaptiten
oeh sålunda stegra jordvärdet, kan man lätt
inse. Men även sådana framsteg, vilka
innebära en särskilt intensiv drift
(rotfrukts-oeli trädgårdsodling i stället för fåravel etc.)
innebära högre jordvärden. Möjligheten att
åstadkomma mera av jorden framlockar
flera jordhungriga. \’i känna ingen mera
intensiv jordanvändning’ än den som tvingar
jorden att bära ”skyskrapare ”, 20 ä 30
våningar höga jättehus, i stället för vete och
potatis, oeh ingenstädes känner man heller
så svindlande jordvärden som där.”
Detta ger en mera fyllig och därför
mera sann bild av jordräntans natur
än som framgår av Carlesons artiklar.
”Jordräntans lysande tid1’ ligger icke
bakom oss, som C. söker göra troligt,
utan är hos oss och framför oss. Det
mesta som nu går under beteckning
kapitalegendom är i verkligheten
jordränta
och jordränteegendom eller därmed
besläktade rättigheter (koncessioner,
patenträttigheter och tullskydd).
”Mervärdet”, vars tillvaro jag skall
vara den sista att förneka, ehuru jag
ej finner ordet Vidare lämpligt, är just
till mycket väsentlig del jordränta,
tullskyddstribut, koncessions- eller
patentränta. Separators, sockertrustens,
Grängesbergs, Rörstrands,
Kopparbergs m. fl. stora industribolags ofant-
liga ”mervärden” innebära mindre
rov från de i dessa speciella företag
sysselsatta arbetarna, vilka ju icke
avlönas sämre eller pressas mera än i de
företag där föga ”mervärden”
förekomma. Utan vinsterna ifråga
representera just
monopolinkomster av det ena eller andra av de nu
nämnda slagen eller av flera
tillsammans. Det är ju faktiskt hela
samhället som berövas genom tillvaron av
dessa särrättigheter.
Härmed ha vi nått till jordräntans
innersta karaktär. Den exklusiva
jordbesittningen är en s ärr ätt, för
vilken dennes innehavare av jordens
brukare tilltvingar sig en avgift
kallad jordränta för tillträdet till jorden,
det må nu vara åkerjord, tomtmark,
skog, vattenfall, malmfält eller dylikt.
Jordräntan ”representerar”, säger
George, ”ingalunda någon åt
produktionen given hjälp eller fördel, utan
helt enkelt rättigheten att tillägna sig
en del av produktionens resultat”.
Den ”är priset för ett monopol, som
uppstår därigenom att naturelement,
som mänskligt arbete varken kan
skapa eller föröka, kommit i enskildas
ägo”. Den innebär, som Lange kort
och gott uttrycker sig,
tillträdes-p e n g a r.
Nu är emellertid exklusiv
förfoganderätt över jord och naturtillgångar
oundviklig för deras effektiva
utnyttjande, för produktionen och dess
stegring. Varmed naturligtvis icke skall
vara sagt att denna exklusivitet
nödvändigtvis behöver begränsa sig till
enskilda individer. Men det faktum
att samfälligheter som bolag och
kooperativa föreningar, kommun och stat
också kunna bruka jord för
produktiva ändamål inverkar icke härpå.
Huru jordränta uppstår.
I nomadernas samhällen, där inga
fasta bopålar finnas och där ingen mark
är inhägnad, kan ingen jordränta
uppstå. Sämre och bättre betesmarker
kunna visserligen förekomma, men dessa
äro icke monopoliserade. Så länge detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
