Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svaghet förenar Europas stater med Förenta
staterna och Japan till det ärorika
hunner-tåget, vars betydelsefullaste följd är att göra
sammanstötningen mellan Ryssland och
Ja-pap oundviklig. Den följer, och Japaus
seger sätter Asien i revolutionär rörelse. Den
turkiska och persiska revolutionen,
stärkandet av indiska och egyptiska
oavhängighets-rörelsen bli de närmaste följderna.
Rysslands försvagande inleder
imperialismens tredje stadium. Avgörandet rycker in
i den kapitalistiska världens europeiska
centrum. Det gäller icke mer periferiska
kolonialfrågor, det gäller avgörandet mellan
de stora europeiska makterna själva, som
icke kan falla i ett kolonialkrig, utan hotar
med, världskrig.
Rysslands nederlag betyder en fullständig
förskjutning av hittills varande
maktförhållanden. Den gamla motsatsen mellan
England och Ryssland förlorar sin betydelse, i
stället framträder allt behärskande
motsättningen mellan England och Tyskland. Alla
stater med gamla kolonial besittningar sluta
sig till England mot den tyska
imperialismen. Isoleringspolitiken synes krönt av
fullständig framgång. Tvä gånger dyker
Maroekofrågan upp, men Tyskland viker
tillbaka. Då kommer den bosniska
annexions-krisen bubblan att brista. I avgörandets
allvar komma fakta till siu rätt.
Faktum är, att efter det ryska nederlaget
besitta Tyskland och Österrike den militära
diktaturen över Europa. Ocli snart visa sig
konsekvenserna. Ryssland går till Potsdam
och lovar hålla fred mot drickspengar i
Persien. Italien börjar äter ta trippelalliansen
på allvar. T. o. m. en stat som Spanien
vågar emancipera sig frän Frankrike. Den
tyska imperialismen vinner sin första
framgång: Turkiet ställer sig under tyskt
beskydd, och Bagdadbanan bygges vidare.
T denna förändrade sitnation begagnas en
framryckning frän Frankrike till att uppta
Marockofrågan för tredje gången. Denna
gång uppträder den tyska imperialismen
helt annorlunda utmanande. Nu fruktar
den icke mer för ett tillbakavisande,
Frankrike öppnar också genast förhandlingar.
Marockoaktionens inledning genom ett
krigsfartygs avsändande till Agadir har
genast gjort .situationen kritisk. Å ena sidan
därför, att därav framkallades ett intryck
aV- att Tyskland tänkte sätta sig fast på
Jiarockokusten, något som naturligt måste
framkalla Englands motstånd. Å andra sidan
därför, att de därmed väckta
förhoppningarna hos tyska imperialister kunde driva
regeringen längre än den själv tänkt gå.
Kommer därtill den prekära inrepolitiska
situationen, så visar även ett lugnt övervägande
på en synnerligen farlig situation.
De viktiga skälen mot en krigisk
konflikt få emellertid icke förbises. Den tyska
flottans relativa svaghet är en
omständighet, som faller i fredens vågskål. Just från
imperialistisk synpunkt vore en förlust av
flottan en ödesdiger händelse, som mgen
seger till lands kunde gottgöra, ty den
inne-bure ett befästande av Englands
maktställning till sjöss. Det är karaktäristiskt, att
i grosshandelns kretsar det gjorts energiskt
front mot Marockoagitationen. I en sådan
situation av splittring mellan bärarna av
den ekonomiska politiken får proletariatets
fredsaktion särskild betydelse.
Marockokonfli kten är typisk för den
nyaste utrikespolitiken. De yngre
kapitalistiska staterna, som genom protektionismen
sökt emancipera sig från England, ha slagit
sönder världsmarknaden i bitar, i vilka de
söka skapa den nationella industrin
monopolställning. Motsättningen mellan staterna
skärpes alltjämt genom kapitalismens
expan-sionsdrift, vars bärare äro de under
skyddstullsystemet drivhusmässigt befrämjade
kartellerna oeh trusterna samt dem
kontrollerande storbanker — finanskapitalet. Så
blir kolonialpolitiken, nödvändig följd av
protektionistisk politik, en allt verksammare
orsak till krigiska förvecklingar.
Men är det så, dä är ”socialistisk
kolonialpolitik” ett rent fantom. Idén kunde
uppstå i ett land som Holland med gamla
kolonier, där man betecknade den självklara
kampen för utsugningens mildrande och
bu-maniserande i kolonierna som
”socialistisk”. Maroekoaffären visar med ett
slående exempel den hårda verkligheten. Det
gäller icke förvaltningssystem och skydd åt
infödingarna. Om dem är det icke alls tal,
b3rarnas nedbrännande är något självklart,
som man knappt talar om. Det är förvärv
och nyuppdelning av kolonialbesittningar,
som behärskar utrikespolitiken oeh som
konsekvent fullföljd framtvingar världskriget.
Mot denna politik, som framväxt nr den ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
