Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De positiva fördelarna skulle vara:
bättre utsikter för det
närmaste reformarbetet, ”en
underpant på systemskiftets ärlighet, på
den nya regeringens folkliga sinnelag
och kraftiga reformvilja” (Aug.
Nilsson), vidare tillfälle att
praktisera våra teorier, ”så länge
icke socialdemokratin tagit del i
regeringsmaktens utövning, så länge
kunna vi icke säga med full insikt att
våra teorier duga” (Aug. Nilsson),
eller ”soeialdemokratismen kan aldrig
bli mogen politik, förrän den börjar
praktisera uti regeringsarbetet -—• ty
det finns så oändligt mycket, som vi
kunna erfara oeh lära blott • genom
komplett praktik” (Steffen) och
slutligen den socialistiska
utvecklingens påskyndande
utan risk för reaktion, enär
”aptiten kommer, medan man äter”.
Proletariatet ”skall icke kunna
vända ryggen åt socialdemokratin och
icke heller k unna låta sig nöja
förrän samhällsordningen är grundligt
revolutionerad i socialistisk och
demokratisk riktning” (Steffen).
Det har äntligen talats om
nackdelarna att försumma det erbjudna
tillfället. Det skulle återverka på vårt
parti: ’ ’ur spelet, degraderat till ett
parti av andra klassen, hänvisat till
ordets konster i och utanför riksdagen”
(Aug. Nilsson). Det skulle sannolikt
återverka på liberalismen: en liberal
höger enligt dansk förebild (Aug.
Nilsson). Och till sist: det gynnsamma
tillfället kan härefter låta vänta länge
på sig. ”de liberala oeh konservativa
borgarklasserna skola ej alltid vara
så bittra motståndare som just nu”
(Steffen), ”det psykologiska
ögonblicket går obegagnat förbi” (Aug.
Nilsson) .
Gentemot denna uppfattning har nu
från många håll rests en rad
invändningar, som här må helt summariskt
återges. Man har hänvisat till
internationella resolutioner och utländska
varnande exempel. Det har gjorts
gällande, att ministersocialismen nu
skulle undergräva både partiets enhet
och folkets förtroende för detsamma,
att klyftan mellan socialdemokrati och
borgerliga partier är för stor för att
kunna möjliggöra en samregering, att
partiet ingalunda försätter sig i en
maktlös ställning genom att avböja,
samt att vår tid kommer, det
psykologiska ögonblicket ligger ännu i
framtiden.
Nekas kan ej, att inotskälen — i vart
fall i en sålunda hoppressad
sammanfattning — klinga mindre realpolitiska
än ministersocialisternas argument.
Men i själva verket äro nog de nu
föreliggande politiska realiteterna
skarpare fattade av ministersocialismens
motståndare än av dess anhängare. En
vällovlig önskan, att förhållandena
skola vara annoidunda synes lia hängt
skygglappar för ögon, som borde
använts för att se realiteterna sådana de
faktiskt äro. Jag tror, att man gör
bägge riktningarna mest rättvisa
genom att förutsätta, att de i grunden
utgå från något olika lägen av det
ministersocialistiska problemet:
motståndarna från det faktiska nutidsläget,
anhängarna från ett tänkbart
fram-tidsläge, som de så livligt önska
förverkligat, att de tro det redan
föreligga. Sådant är ju vanligt, men i
politiken mer än eljest riskabelt. I
denna meniDg äro
ministersocialister-na, trots sitt uttryckssätt, en smula
utopister, deras motståndare,.
ävenledes trots sitt sätt att uttrycka sig.
realpolitikens målsmän. Det framgår även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
