Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras beliov. Ser man problemet
under denna synvinkel, är det givet,
att man vill undvika varje åtgärd,
som kunde vara ägnad att förlama
jordbrukets produktionskraft. Ocli
är det icke så, att vid denna punkt
råda tvekan ocli delade meningar
bland dem, som dock eljest gemensamt
erkänna de nuvarande förhållandenas
ohållbarhet och skadlighet? Det må
icke förtänkas dem, som hysa en
annan mening än lleni’y Georges
anhängare, att de skönja andra vägar än
rätt och slätt jordvärdebeskattningens.
Kalla gärna en annan åsikt än deras
förlegad, ”möglig” marxism — ännu
är det dock deras skyldig-het att
besvara frågan om den ”exklusiva
jordbesittningen” — jordräntan — är i
högre grad en ”s ä r r ä 11 ” än
monopol, som klart leda sitt ursprung
från direkt exploatering av
arbetskraft. Ställer man sig ej på en
bredare ocli klarare grund, 0111 man
bekämpar alla monopol under
hänvisning till samhällets rätt och plikt
till intervention och kontroll?
Med en sådan omfattande
intervention försvinner all särrätt — med
jord-värdebeskattningen däremot träffar
man ensidigt blott ett element i de
orättfångna värdena. Detta
reformkrav är ensidigt negativt, medan den
socialistiska fordran på en ny f u n
k-tion för samhället som jordens både
ägare och brukare ger frågans
behandling och lösning ett positivt och
djupare innehåll. Om jag talat 0111
nödvändigheten att genom det
allmännas försorg tillföra jordbruket
kapital, så har det skett därför att —
trots jordbrukets obestridliga
framsteg, om man ser ut över en längre
tidrymd — förbättringarna likväl ej
hållit jämna steg med industrins
tillskott av tekniska hjälpmedel och
ekonomiska resurser. O111 man så finner
en jordvärdebeskattning k unna
innebära en risk för ungt, svagt kapital
både inom jordbruk och industri eller
i allmänhet för kapital, som befinner
sig i häftig, ödesdiger konkurrens, så
innebär denna tvekan långt ifrån ett
försvar för ”jordränteutsugning”.
men väl en maning att på allvar
begynna en diskussion, som går till botten
med frågan om driftsformen för
livsmedelsproduktionen, ty d e t är den
större frågan, under vilken
jord-värdebeskattningen kan fogas in som
ett spörsmål av sekundär art.
Litteratur.
C. W. Saleeby. Föräldraskap
och r a s k u 11 u r. Översättning från
engelskan. Nordiska förlaget.
Stockholm 1910. 3-32 s. Pris 4: 75.
Med föreliggande arbete framträder inför
svensk publik en ny målsman för en
vetenskap, som trots sin ungdom redan dragit
stor uppmärksamhet till sig, och som
säkerligen i en nära liggande framtid blir av
fundamental betydelse för den sociala
praktiken. Det är eugenrkens, raskulturens
talan, som här föres av engelsmannen d:r
Saleeby, en av den nya forskningens
grund-läggare och mest hängivne förespråkare.
I detta arbete framträder han mera som
den lidelsefulle agitatorn för de eugeniska
uppgifterna än som systematiskt framgående
vägvisare inom det för den stora
allmänheten obekanta forskningsfältet. Mycket möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
