Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nekas, att i den socialistiska åskådningen
huvudvikten lagts vid den sociala
omgivningens ’betydelse. Är det på någon punkt som
den socialistiska doktrinen behöver
fördjupas, så är det just på denna: hänsyn till att
den sociala miljöns betydelse dock begränsas
genom ärvtlighetsfaktorn. Det må vara en
lidelsefull målsman för nya stora ideal
förlåtet, om lian som Saleeby går till en
motsatt ytterlighet. Ken konstruktion verkar
det sålunda, när han härleder även en så
påtagligt socialt bestämd företeelse som
arbetslösheten ur ärvda defekter. Mellan
ytterligheterna åt olika håll går här en
medelväg, som socialistisk åskådning och
socialistisk politik kan beträda utan att på
något sätt avvika från sina gamla riktlinjer.
Utan att föregripa svaret på den ännu så
länge olösta frågan hur många procent av
det onda i samhället som skall skrivas på
ärvtlighetens och huru mänga på miljöns
konto kan socialismen till sma gamla rent
sociala uppgifter även lägga de nya, som en
sund raskultur kräver. Den möjligheten an-
tyder också Saleeby, då han ett stycke längre
iram säger, att 0111 "socialismen förr än
något annat politiskt parti skulle göra till sin
ekonomiska princip Kusluns sats, att livet är
vår enda rikedom, och skulle den under sin
granskning av industriförhållandena fästa
huvudvikten vid människornas förädling,
som är varje folks livsindustri, då synes det
mig att vi måste söka vår frälsning hos
socialismen”.
Ja, vilket parti skulle väl vara mer ägnat
att uppta de rashygieniska idealen än det
som städse framfört samhällssynpunkterna
och det helas väl som de utslagsgivande
framför de enskilda intressena? Den
riktning, som vill åstadkomma bästa möjliga
sociala miljö, och som redan därigenom
uträttar ett utomordentligt viktigt arbete i
raskulturens tjänst, den är också den mest
värdiga bäraren av det ideal Saleeby och hans
meningsfränder sträva för: ett nytt ocli
bättre släkte i den nya oeh bättre miljön.
K. S—r.
Ur utlandets tidskrifter.
Produktionsresultatets fördelning
mellan kapital och arbete, över detta
ämne har nyligen förts en intressant
diskussion i de tyska
fackföreningarnas Correspondenzblatt med
utgångspunkt från R. C a 1 w e r s
försök att statistiskt uppdela
avkastningen i en kapital- och en arbetsandel.
Calwers siffror ha från många håll
inom den tyska fackliga och
partipressen utsatts för kritik. Till sitt försvar
har han i Correspondenzblatt n :r 2i
lämnat en redogörelse för sin metod
och sina resultat, ur vilken vi hämta
följande:
Ju mer ekonomins individuella karaktär
tillbakatränges, dess starkare blir behovet
av en fortlöpande noggrann kännedom 0111
den ekonomiska organismen, 0111
produktionsresultatets storlek och dess fördelning på de
olika skikten av den ekonomiskt verksamma
befolkningen. Calwer har därför riktat sin
uppmärksamhet på avkastningens
fördelning mellan kapital och arbete. Ty i dessa
två delar klyver sig till slut dock det sam-
fällda produktionsresultatet (arbete här
taget i vidaste bemärkelse). Först när man
icke blott genom en teoretisk formel utan
noggrant siffermässigt känner denna
fördelning i det hela, för de olika yrkena, för de
enskilda företagen, finnes möjlighet att med
en på vetande grundad ekonomisk politik
systematiskt framarbeta en ändring däri.
Materialet är å ena sidan liämtat nr
löne-uppgifterna från de industriella
yrkesorga-nisationerna ( ”Berufsgenossenschaften”,
organisationer av arbetsgivare, yrkesvis
bildade närmast för olycksfallsförsäkringens
ordnande). Därur är den industriella
arbetarklassens lönesumma beräknad. För att
beräkna kapitaldelen har ä andra sidan
materialet uppbringats genom bearbetning av
aktiebolagens bokslut. Detta var den
svåraste delen av försöket. Arbetet började
redan 1895, men först i novemberhäftet 1909
av ”Die Konjunktur” kunde de första
allmänna beräkningarna publiceras. För 10
industrigrupper förhöllo sig lön- och
kapitalandel i procentuell fördelning sålunda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
