Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mogenitet i människomaterialet oeh den
solidaritet mellan samhällsklasserna,
som utgöra nödvändiga betingelser för
demokratism i lagstiftning, regering
och förvaltning. Om vi vilja komma
fram till en fullt demokratisk
samhällsordning, måste vi arbeta på
sådana soeialreformer. som nivellera upp
de allt för låga ekonomiska och
kulturella levnadsnivåerna och minska den
ena medborgarens beroende av den
andres godtycke samt därigenom mer
och mer göra samhällsordningen själv
till en skola för demokratiska
åskådningssätt och tendenser.
Det är alldeles fåfängt att diskutera
demokratismens möjlighet, utan att
räkna med möjligheten av en
socialreform och folkuppfostran, som uti
medborgarnas sinnen skapa allt större
förutsättningar för ett demokratiskt
sinnelag och demokratisk duglighet. Den
gamla socialdemokratiska (marxska)
katastrof- och revolutionsteorin
(”proletariatets revolutionära diktatur”)
uppvisar det djupgående felet att den
bygger på det underförstådda
antagandet. att proletariatets klass-envälde
skulle leda till detta proletariats
mirakulöst brådstörtade självuppfostran
uti radikalaste demokratiska riktning.
Det enda alternativet är att Marx
föreställt sig ”proletariatet” såsom redan
före revolutionen i besittning av alla
de högsta demokratiska dygderna.
Mig synes dock detta senare sociala
underverk lika omöjligt som det
förra. I våra dagar menar den
syndi-kalistiske lärofadern Georges Sorel
att den revolutionära hänförelsen skall
giva proletariatet den oerhörda
själsliga lyftning, som han anser att
genomförandet av den syndi k alis t iska
samhällsordningen kräver, ilen
Som-bart frågar honom med rätt. hur det
skall bli möjligt att bibehålla detta
etiska högtryck under vardagslivet efter
revolutionens rensande åskväder.
Mena vi allvar med vår
demokratiska strävan, kunna vi icke bygga den
på någon social eller etisk
unclerverks-tro. Vi måste kunna tänka oss en
utveckling —- icke nödvändigtvis en
långsam utveckling — fram mot
allt fullständigare demokratism, oeh vi
måste inrätta vår sociala politik efter
denna vår föreställning eller teori.
Så länge de nuvarande myeket stora
olikheterna mellan skilda
samhällsklassers bildningsnivå,
levnadsstandards. ekonomiska självständighet och
makt förefinnas. äro båda intressena
oeh åskådningarna inom de olika
samhällslagren allt för avlägsna från
varandra och allt för stridiga, att en
ömsesidig förståelse och fullt rationella
sammanjämkningar eller
kompromisser skola bliva möjliga. En
odemokratiskt uppbyggd befolkning är ett
hinder för en demokratisk praktik.
Däremot blir den demokratiska praktikens
problem otvivelaktigt ett helt annat,
sedan befolkningens olika elementer
kommit varandra närmare i
ekonomiskt och kulturellt avseende.
Meningsskiljaktigheter skola alltid
finnas, men i det demokratiska
samhället skola de bliva skiljaktigheter
mellan verkliga meningar om -allmänt
väl. Nu ha vi mest att göra med
skiljaktigheterna mellan de kämpande
intressentgruppernas meningar om vad
som bäst gagnar dem var för sig. Stora
olikheter i naturliga anlag och sociala
funktioner skola dela det
demokratiska liksom det nuvarande samhället uti
skilda klasser, grupper eller partier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
