Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med avvikande åskådningar, ilen då
alla dessa klasser, grupper eller
partier enligt antagandet äro eniga 0111
demokratismens innebörd oeh
fundamentala värde, kunna de o m ö j-
I i g t underlåta att taga billig
hänsyn till varandra och att s a
111-y e r k a för att få fram sådana
politiska åtgärder, som möjligast troget
avspegla de verkliga uppfattningarna
inom hela nationen ocli samtidigt
möjligast rationellt tillgodose de praktiska
krav som föreligga. Kanske ingen får
sin vilja igenom helt och hållet, ilen
var och en vet. att man tillräckligt
räknat med hans vilja och att
resultatets avvikelse från hans önskningar
beror på tillvaron av andra
viljerikt-ningar, som ha lika god rätt att
medräknas som hans egen.
Den för oss, det odemokratiska
samhällets medborgare så näraliggande
tanken, att alla måste bli missnöjda
under sådana förhållanden, beror
därpå att vi ha så svårt att föreställa oss
människor politiskt nöjda i något
annat fall, än då deras vilja blivit a 11 e-
II a r å d a n d e i samhället. Men det
är ju demokratismens tydliga oeh
klara negation detta brutala
undanskjutande av de andra
meningsriktnin-garna. Det kan visserligen icke
hjälpas att de verkligt odemokratiskt
sinnade komma att bli missnöjda i det
verkligt demokratiska samhället —
liksom demokraterna äro missnöjda i
det närvarande odemokratiska
samhället. Utslaget mellan dessa båcla
politiska- huvudriktningar kommer att
fällas av samhällsutvecklingen själv, dä
den visar vilketdera systemet ger oss
den starkaste samhällsordningen, det
högsta ocli tryggaste allmänna
välståndet och den liVsstarkaste, rikaste
kulturen. Vad kapitalistsamhället kan
ge i den vägen, känna vi nu så
tämligen.
*
För övrigt måste vi i detta
sammanhang ännu en gång erinra oss, att
demokratism i stora
samhällsförhållanden med nödvändighet innebär ett
komplicerat representativ- oeh
specia-listsystem inom politik och
förvaltning — ett system, grundat på
nationens rätt oeh f’ ö r 111 å g a att utse f ö
r-troendemän för offentliga värv
samt grundat på nationens rätt och
förmåga att avlägsna dessa, då deras
verk ej vinner nationens s a 111 t y c k e,
men icke grundat på nationens rätt
att förnedra sina politiska
funktionärer till osjälvständiga, mekaniska
verktyg. Då den politiske
funktionären erkännes åtnjuta samma
fundamentala demokratiska rätt som varje
annan arbetande medborgare —
nämligen rätten att inom ramen av vissa
föreskrifter fritt göra sin pers 0
n-1 i g li e t gällande uti sin verksamhet
— minskas eller bortfaller den uti ode-*
mokratiska samhällsförhållanden
ständigt hotande faran att det politiska
arbetet (lagstiftnings-, regerings- oeli
administrationsarbetet) blir ett själlöst
maskinarbete, utfört enligt
partischablon eller enligt byråkratisk slentrian.
Nationen kan då spara sitt ingripande,
tills det gäller att giva nya allmänna
direktiver och att sitta till doms
over det färdiga, i p r a k t i k en pr
v a d e verket och, i sammanhang
därmed. över dettas upphovsmän.
Jag föreställer mig sålunda
demokratismen såsom ett styrelsesätt, vilket
i högsta måtto är grundat på
tillgodogörandet av personlig duglighet och
självständighet — ett system av sor g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
