Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f ä 11 i g t utvalda, i sin verksamhet
personligt fria, genom sina verk
och dessas sociala resultater o f r å
n-komligt ans v a r i g a offentliga
funktionärer. Jag tror alls icke. på
möjligheten av god politik och god
administration såsom produkter av ett
opersonligt m a s sv ä 1 d e. Vi
erhålla pä intet livsområde något gott
arbetsresultat, annat än då vi se till
att arbetet kan utföras av människor,
som inlägga sin rent personliga
säregenhet uti detsamma. Ur
demokratisk synpunkt har denna princip
dessutom de oskattbara förtjänsterna, att
den är trogen
demokratis-m ens g r u n d t a n k e även vad de
politiskt fungerande medborgarna
beträffar. samt att den ofantligt
f ö r e n k 1 a r d en prakti s k a d
e-mokratismens p r o b 1 e m.
Att vara ’‘tjänare” i demokratin är
att vara det allmännas tjänare samt
att åtnjuta den rätt till en fri
person-lighetsutveckling i och genom sitt
arbete, vilken är ett av demokratins
grundkrav för alla sina medborgare.
Att vara ”herre” i demokratin är att
besitta andel uti den myndighet,
varmed hela folket leder och kontrollerar
sina politiska och ekonomiska samt,
vad vissa minimistandards beträffar,
även sina kulturella förhållanden.
Såsom specialutbildad fackman tjänar
jag allas husbonde, nationen som ett
helt. Som människa oeh medborgare i
allmänhet tar jag del i utövandet av
detta husbondevälde, vars mening är
vården om allas högsta gemensamma
intressen.
I demokratin är ingen fritagen från
att vinna sitt uppehälle genom att un-
der en viss del av sitt liv tjäna sina
medborgare. Men ingen sådan tjänare
är heller utesluten från andel i den
samhällsmakt, som ensam i högsta
instans reglerar detta tjänsteförhållande.
Sådant är, synes mig, den
socialdemokratiska arbetarerörelsens mål, vad
dess demokratiska sida beträffar. Det
är en samhällsordning, vars
frihets-begrepp är koncentrerat uti
erkännandet av varje individs rätt till den
fullaste möjliga utveckling och
användning av de personliga krafterna, som
samhällets resurser och välfärd
tillstädja. Det är en samhällsordning,
vars ordnings begrepp är att finna
uti satsen: ”folket som ett helt skall
vara enda politiska och ekonomiska
maktutövare”. Den enskildes frihet
.skall icke ha andra gränser än som
betingas av hänsynen till det allmänna
bästa och den avgörande
samhällsmaktens kvarblivande hos folket såsom ett
helt.
Men erkännas måste, att en sådan
samhällsordning icke blott ger varje
medborgare det kraftigast tänkbara
stöd för hans välstånd och frihet, utan
även ställer de högsta krav på hans
faekduglighet oeh allmänanda samt
sedliga kraft över huvud. Det är icke
nog med att besitta en stormande
revolutionär hänförelse. Här gäller det
någonting vida mer maktpåliggande
än att ”göra revolution”. Vi behöva
människor som äro intelligenta nog att
klart fatta demokratins verkliga
särdrag. och som äro altruistiska nog
för att i vardagspraktiken oavlåtligt
oeh ärligt tillämpa demokratismens,
med egenrättfärdighet, fördom,
härsklystnad och parasitism absolut
oförenliga principer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
