Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Massornas k 1 a s s v ä 1 d e i
samhället kräver icke nödvändigtvis
massornas lyftning’ över de närvarande
härskareklassernas mycket låga
intellektuella och sedliga nivå. D e m o k r a t i.
däremot, är otänkbart utan massornas
uppstigande över denna nivå. Kanske
de redan delvis stå över den. ilen utan
att vi medvetet arbeta på att hos de
stora massorna utveckla verkligt
demokratiska åskådningssätt och en
verkligt demokratisk samhällsmoral,
ha vi knappast rätt att vänta oss sa
djupgående och varaktiga
samhällsförbättringar. som socialdemokratin
eftersträvar och utlovar.
Demokrati och revolution
Mången socialdemokrat skall, om
han följt min argumentering så långt,
helt visst nu vilja göra gällande, att
ar-betarerörelsen måste förlora det
nödvändiga måttet av samhällsomdanande
stötkraft, om den redan under
närvarande samhällsförhållanden söker att
leva sig in i de sant demokratiska
åskådningarna ocli ärligt strävar att
i den pågående sociala striden tillämpa
desamma.
Det är ett oomkullstötligt faktum att
vi leva i massarmodets samhälle, i den
klassegoistiskt utnyttjade
egendoms-niaktens och de uråldriga
klassfördomarnas samhälle. Ocli vi
socialdemokrater äro alla revolutionära i den
meningen att vi icke vilja nöja oss med
något annat mål för vår strävan än
fattigdomens och den godtyckliga
egen-domsmaktens fullständiga
avskaffande. Att genomdriva en
samhällsorganisation, som innebär uppnåendet av
detta mål, är ingenting mer eller
mindre än att revolutionera den bestående
ekonomiska samhällsordningen. Då vi
alla äro eniga om, att denna sociala re-
volution bör och skall komma,
återstår oss endast att uppnå enighet uti
spörsmålet, h u r u vi måste tänka oss
dess annalkande och genomförande.
Grundsatsen, att vi vid besvarandet
av denna fråga måste söka stöd uti
so-cialvetenskapen och icke uti några
godtyckliga spekulationer eller
utopier, har ju allt sedan Marx skrev sitt
”Kommunistiska manifest”, 1847,
utgjort den socialdemokratiska
åskådningens kännemärke. Nu veta oeh
erkänna vi likväl, att den för Marx
egendomliga sociala utvecklingsteorien
—• den socialistiska
samhällsordningens naturnödvändiga och fullständiga
mognande inom det kapitalistiska
.samhället samt dettas plötsliga
söndersprängande såsom ett livlöst, för
trångt vordet skal — uti en del
viktiga punkter icke bekräftats av den
ekonomiska samhällsutvecklingen efter
1850-talet. Vi kunna ej komma förbi
det faktum, att vetenskapen omöjligt
kan helt godkänna Marx’ ekonomiska
evolutionsteori och att det finnes
starka vetenskapliga skäl för en helt
annan uppfattning.
Enligt denna senare ha vi alls icke
att vänta någon naturuödvändig
plötslig samhällsomvälvning, utan endast
en mer eller mindre snabbt och jämnt
fortskridande förändring i socialistisk
och demokratisk riktning. Vi ha då
att göra med en social förändring, uti
vilken arbetarklassens sociala
självuppfostran och planmässiga politiska
ingripande hava en så avgörande
betydelse, att vi alls icke längre kunna
tala om en rent ”naturuödvändig”
utveckling från den kapitalistiska till
den socialistiska samhällsordningen.
De ”blinda” sociala
utvecklingskrafterna verka otvetydigt i socialistisk
och demokratisk riktning. Men vi måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
