Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doek själva sörja för att resultatet
snarast möjligt blir fattigdomens ocli den
ekonomiska ofrihetens radikala
utrotande. Eljes kan det väl hända, att
de samhällsklasser, som nu sitta vid
makten och av gammalt äro vana att
styra oeh ställa i samhället, finna
utvägar att för långa tider i stor
utsträckning ”bevara” både fattigdomen oeh
ofriheten åt stora delar av de
nuvarande egendomslösa och löntjänande
klasserna. Den goda viljan till
dylik ”samhällsbevarande” verksamhet
kommer aldrig att tryta inom
överklassen. Frågan är då, med vad kraft
underklassen kan driva fram sin
revolu-tionsvilja.
Om det nu, som jag tror, får anses
vara vetenskapligt bevisligt att en
dylik kraftmätning mellan över- oeh
underklass är en faktor att räkna med
för oss socialdemokrater, så kan det väl
sättas ifråga, huruvida icke
arbetarklassen måste använda hårda,
odemokratiska kampmetoder för att möta
överklassens hårda, odemokratiska
kampmetoder. Det är ju dess värre
ofta så här i livet, att den som måste
kämpa mot en motståndare, vilken
hänsynslöst använder makt och våld,
härigenom blir nödsakad att själv
tillgripa samma slags vapen. I en
tvekamp blir den ena partens val av vapen
delvis bundet genom den andra parten,
om denne hänsynslöst tillgriper varje
våldsmedel, som står till hans
förfogande och synes honom betrygga hans
övermakt.
Frågan blir clå: är ic-ke den strängt
demokratiska taktiken det svagare
vapnet i arbetarklassens hand. då
överklassen betjänar sig av odemokratiska
kampmetoder för upprätthållandet av
en odemokratisk samhällsordning? Ar
det icke rådligast att helt enkelt efter-
sträva majoritetsvälde i samhället och
att med järnhård konsekvens utnyttja
denna maktposition för att upprätta
de ekonomiska och politiska
institutioner. som synas arbetarklassen vara
betryggande värn mot fattigdom och
ofrihet ?
Jag tror för min del att
demokratismen måste segra genom
demokratism. Oeh jag tror icke på
möjligheten av ett övergångsstadium, som på
ett eller annat sätt vore liktydigt med
"proletariatets revolutionära
diktatur” eller arbetarklassens
klass-envälde uti samhället.
.Mina skäl härför torde i huvudsak
ha framgått redan av det föregående.
Jag kan sammanfatta dem uti följande
korta satser, som .jag framställer till
diskussion och vilka jag själv
framdeles vill söka ytterligare belysa:
Demokratismen innebär ett
moraliskt framsteg, som kräver ett
oavbrutet, målmedvetet, hängivet
självupp-fostringsarbete av arbetarklassen så
väl som av samhället såsom ett helt.
Demokratismens sedliga
överlägsenhet över det närvarande, politiskt oeh,
särskilt ekonomiskt odemokratiska
samhällssystemet är en maktfaktor att
räkna med uti den pågående
samhäUs-evolutionen. De sociala
mellanklasserna, som stå i valet mellan anslutning
till arbetarepartiet eller till
egendoms-partiet, kunna varaktigt vinnas: för
arbetarepartiets sak endast genom en
fullt konsekvent tillämpning redan nu
av den rena demokratismens principer.
Detsamma gäller de etiskt högre
utvecklade individerna inom
egendoms-partiet oeh överklassen. En absolut
”materialistisk” bundenhet i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
