Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UTLANDETS TIDSKRIFTER
avtalen ogiltiga, utan uppdrog endast
vissa gränser för bolagens framtida
aktion.
I varje fall är det a-v italienska
lagförslaget skapade precedensfallet
också för utlandet av största betydelse,
som ju i övrigt den kampanj, vilken
börjats i utlandet — visserligen
väsentligast genom utländska
försäkringsbolag, som nu förlora sin
kundkrets — också indirekt visar.
Statliga brandförsäkringar gives det
ju i Berlin, Sachsen, Schweiz och
Xorge; »statliga livförsäkringar likval
endast i Nya Zeeland och Danmark
men där ock i konkurrens med de
privata bolagen. Det italienska,
liv-försäkringsnionopolet blir det första i
sin art — och de stora finansiella,
maktenia i utlandet lia icke blott
intagit sin ställning- till projektet
eme-dan så mycket beror på den italienska
kundkretsen, utan också till följd av
precedensfallet, som låter dem befara
förslag om analoga lagar i andra
stater.
under juli månad syntes det ett
ögonblick som om regeringen, skulle
antaga ett kompromissförslag av den
konservative Bertolini, enligt vilket
statsmonopolet endast skulle tillämpas
på avtal med ett försäkringskapital
under 12,000 mk. och de bestående
privata bolagen ännu under 6 år skulle
få fortsätta sina företag- vid sidan,
av-statsmonopolet..
Sedan har situationen emellertid
ändrat sig till lagens förmån. Med
289 röster mot 118 har kammaren
beslutat att övergå till
detaljbeliandlin-gen.
Så snart de yttre molnen ha
förflugit torde man kunna vänta det
definitiva antagandet av lagen. Det bliv
säkert intressant att iakttaga hur den
framträder i praktiken, om den lämnar
ett nytt argument för eller mot
möjligheten av en verksam statsdrift.
("Dokumente des Fortschritts".)
Betingelserna för nationell
assimilation, I januarihäftet av D e r
Kampf hade Ludo Hartmann
gjort gällande, att de nationella
minoriteternas sammansmältning (assi-
91
milation) med bebygg-elseområdeis
folkflertal vore en naturnödvändig
företeelse, i vilken man icke får
ingripa hämmande eller hindrande.
Därför måste upprättandet av
nationella minoritets.sk.olor bekämpas,
dessa minoriteter måste bringas att
inse sitt oundvikliga öde att tillägna
sig majoritetens språk och kultur och
varje strävan efter särrättigheter för
dessa minoriteter måste motarbetas.
Problemet har ju icke för oss
samma påtagliga betydelse som det måste
lia i Österrike,
nationalitetssplittrin-gens land framför andra. Men det
är här fråga om ett problem, till
vilket Internationalen i sin helhet
tvin-g¾s att ta ställning-. Delvis har sa
redan skett. Den tscheekiska
separa-tismen förelåg ju till behandling å
Köpenhamnskongressen. Brutala
assimilationstenden.ser från
storstaters sida hava vid olika tillfällen
föranlett iuterantionella
kongressuttalanden. I hela sin vidd framställer sig
emellertid spörsmålet till besvarande.
da Internationalen går att bestämt
utforma grundsatserna för den
internationella fredspolitiken. ljuder
sådana förhållanden blir det en
tvingande nödvändighet att genomdiskutera
nati onali tetsproblem et.
Ett värdefullt bidrag till denna
diskussion lämnas i marsnumret av Der
Kampf. Med utgångspunkt i dr
Hartmannska satserna företager
nämligen Otto Bauer en grundlig
undersökning av betingelserna för deri
nationella assimi lationen.
Om Hartmanns lära är riktig, sä
måste vi, förklarar Bauer, ändra hela
vår ställning- till de viktigaste
nationella’ frågorna. Vi måste fordra
stängande av de tyska skolorna i Prag och
tvinga de tyska barnen in. i
tscheekiska eller sloweniska skolor; vi
skola applådera när magistraten. i Wien
spärrar tscheekiska privatskolor. Väl
skulle en sådan politik jaga den sista
tscheekiska arbetaren in i
separatis-■niens läger. Men för -tscheekiska
fördomar skulle vi väl icke få motsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
