Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. WIGFORSS: PROGRESSIV OCH REAKTIONÄR RADIKALISM
101
Mänskornas grundläggande
överensstämmelse i vilken klass eller miljö
de än lodas, det oväsentliga i alla
olikheter, där ha vi det genomgående
temat i alla Chestertons angrepp mot
aristokraterna.
En aristokrati bär därför alla
likheter med en annan folkhop, den uppför
sig vid alla överhängande faror som en
liten niobb. De som försvara
Lorderna såsom folkets representanter, lut
därför alldeles rätt., om de vilja
formulera sin åsikt ungefär så: "När alla
Lorderna samlades för att rösta ned
Gladstones Home Eule Bill t. ex., så
bildade alla dessa kära gamla män,
som råkade vara födda till pärer, det
rena motstycket till alla de kära gamla
män, som råkat vara födda till
fattighjon eller inedelkla-ssgentlemän.
Denna mobb av pärer representerade
verkligen engelska folket — d. v. s. den var
hederlig, okunnig, oklart upprörd,
nästan enhällig och hade tydligen orätt".
Men då är naturligtvis en rationell
de-mokrali att föredraga framför denna
av slumpen behärskade
ärftlighetsme-tod. "Men ska vi inte ha demokrati"
— och här lägge man märke till den
äkta Chestertonska synpunkten —
"låt oss då hellre styras av en
irrationell oligarki än av en rationell". Ty
i själva principen, att en människa,
tillfällighetsvis född i en viss familj, är
lämplig till styresman, ligger ett
erkännande av att vem som helst kan
styra, att vi ändå alla i grunden äro
jämlikar.
•Tag har uppehållit mig så länge vid
denna sida hos Chesterton, därför att,
utan en verkligen konkret
föreställning om denna demokratiska
känslo-grund, hela hans ståndpunkt i övrigt
skulle bli oklar. Har man fått det
riktiga greppet om själva kvaliteten av
hans jämlikhetslära, kan.man med
ganska stor bestämdhet förutsäga, hur
han skall ställa sig till den ena efter
den andra av de "moderna" idéerna,
och finna sina förutsägelser bekräftade
av Lans egna uttalanden.
Den mänskliga olikheten framträder
ofta skarpast på’ det intellektuella
området. Chesterton är i stor
utsträckning anti-intellektualist. Intellektet
skapar vetenskapen. Chesterton
hyser en avgjord misstro till
vetenskapen — åtminstone så snart den vill ha
något att säga över vårt praktiska
liv. "Den vetenskapliga
civilisationen är en ständig fiende till
demokratin; vetenskapen föder specialisering,
och specialisering betyder oligarki."
Börja med att låta enskilda mänskor
vara de enda, som studera naturen,
sluta med att låta dem ensamma
studera politiken och leda den. Om det
är förnuftigt, att en man studerar
bara en skalbagge, och denna
skalbagge studeras bara av en man, så
tycks det vara en ganska oskyldig
konsekvens, att politiken skall vara
det enda studiet för en man, och
denne man den ende som sysslar med
politik. Specialisten är egentligen mera
aristokrat än aristokraten, ty
aristokraten är bara den man, som har det
bättre än andra, specialisten den
som vet b ä 11 r e. Men överallt i
vår civilisation växer specialiseringen.
Och med sin vanliga förmåga att med
en lustighet peka på ett allvarligt
problem tillfogar han. "Förr sjöng man
i korus, nu sjunger en, av det absurda
skälet, att han kan sjunga bättre. Om
den vetenskapliga civilisationen
fortsätter (vilket är högst otroligt)
kommer bara en mänska att skratta,
därför att hon.kan skratta bättre än alla
andra."
Chesterton tror på revolutionen. Det
hör med till den gamla demokratiska
trosbekännelsen. Och även här få vi
en motsättning mellan demokratin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
