Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TIDEN
den moderna vetenskapen, menar han.
Den finnes för övrigt litet varstans.
"Vetenskapen i den moderna
världen har många användningar, men
dess huvudanvändning är att skaffa
långa ord för att skyla över de rikas
förvillelser." Alla veta vi, när ordet
"kleptomani" kommer till
användning. Alla ha väl från den möderne
straffrättsläraren hört, att straff,
framförallt vanärande straff, äro på ett helt
annat sätt "knäckande" för den rike
än för den fattige. "Motsatsen är
sanning", säger Chesterton, "ingen
kan lättare än den rike undvara sina
medmänniskors aktning. Han kan
utan svårighet bli landstrykare.
Hedern är en lyxartikel för honom, men
den fattige arbetaren behöver sätta
liksom ett långt hederligt liv i pant för
att förtjäna nog till en sängplats och
ett mål mat."
Men vetenskapen användes till
viktigare ting. När ett härskande folk
inte har någon annan gudomlig
auktoritet att åberopa sig på vid förtrycket
av ett annat, då tar det sin tillflykt till
rasteoriernas moderna gudomlighet.
Då bli engelsmännen det germanska
adelsfolket och irländarna de naturliga
slavarna av keltiskt blod.
Då en härskande klass börjar tvivla
på sin gudomliga rätt att förtrycka
folket, griper den till sin
vetenskapliga. Det finnes inga "naturliga"’
människorättigheter, predikades redan
före Darwins tid, men efteråt med allt
större segervisshet. Allt är relativt,
historiskt betingat. Varje folk får
praktiskt taget de institutioner och
tyranner, det förtjänar. På samhällets
område är allt lika nödvändigt som på
naturens. Evolutionens
lagbundenhet ställes upp mot r ev
o-lutionens rätt.
Har slaveriet en gång varit en
historisk nödvändighet, vad ha vi då att
svara den möderne utsvettaren, som
påstår, att utsvettningen, det är just
vad som passar ihop med våra yttre
betingelser? Var och en som hört
något från konservativa katedrar och
tidningsspalter om de orubbliga
ekonomiska lagarna, mot vilkas gudomliga
majestät varje försök till
förbättring-av massornas levnadsvillkor är en
för-syndelse, förstår nog här den
Chester-tonska tankegången. Men i den ligger
ändå något mer.
Om djurarterna äro föränderliga,
underkastade omgivningens allt
avgörande inflytande, om
människonaturen är ett vax i de härskande
omständigheternas hand, vad hindrar en
mäktig’ härskande klass att omskapa folket
efter sina behov? Med kroppar, som
äro anpassade efter deras slavgöra och
själar, som äro lyckliga därunder.
Alla missbruk kunna ursäktas,
emedan de kunna förvandlas till ’ ’bruk’’:
"Det blir lätt för den vetenskapliga
plutokraten att hävda, att
mänskligheten kommer att anpassa sig efter alla
möjliga förhållanden, sam vi nu
betrakta såsom onda. De gamla
tyrannerna åkallade det förflutna; de nya
tyrannerna skola åkalla framtiden.
Evolutionen har frambragt snigeln och
ugglan; evolutionen kan frambringa
en arbetare, som inte behöver mera
plats än en snigel och inte mera
ljus än en uggla. Mänskorna behöva
inte bråka med att förändra
livsvillkoren; livsvillkoren skola snart
förändra mänskorna. Huvudet kan
hamras litet nog för att passa till
hatten. Slå inte kedjorna av slaven;
slå slaven, tills han glömmer
kedjorna. På hela detta plausibla
argument för tyranniet är det enda
träffande svaret, att det finnes ett
bestående mänsklig-t ideal, som varken får
blandas bort eller förstöras. Den
viktigaste mänskan på jorden är den
fullkomliga mänskan, som inte finnes där.
Mänskones son är domare över levande
och döda."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
