Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
servat!ve, som endast kan bevara
dem, sedan de redan blivit till plåga.
"Det konservativa misstaget är, att
om vi lämna ting i fred, lämna vi
dem som de äro. Men det göra vi
inte Vi utlämna dem åt en virvel av
förändringar. Om man lämnar en vi l
påle i fred, blir den snart en svart
påle. Vilja vi verkligen lia den vit,
imåste vi ständigt måla den vit, d. v.
s. lia en ny vit påle. Vi lida
ständigt under nya tyrannier, som voro
allmänna friheter för tjugu år sedan.
Här lia revolutionärerna väsentligen
rätt. De lia rätt att alltid misstänka
mänsklig-a institutioner, de lia rätt i
att inte sätta sin lit till furstar eller
några mänskor över huvud.
Hövdingen, som väljes för att vara folkets
vän, blir folkets fiende; tidningen,
som startades för att säga sanningen,
lever nu för att hindra sanningen från
att säg-as. Här kände jag verkligen,
att jag till sist var på revolutionärens
sida. Och så kippade jag åter efter
andan, ty jag kom ihåg, att jag åter
var pä, den ortodoxe.s sida. Ty
kristendomen har alltid påstått, att
mänskorna av naturen äro böjda för att
gå tillbaka. Alla mänskliga ting äro
stadda i. ständigt förfall. Denna
eviga revolution må veni som vill kalla
för världens framåtskridande. Jag
kallar den vad den är —
syndafallet."
Och här se vi kristendomen såsoi:n
den enda lära, som kan bestrida de
rikes och mäktiges och bildades rätt.
Här ligger det underliga och
ofattbara i så många radikalers och
socialisters fiendskap till kristendomen.
Märker då inte den vetenskaplige
demokraten, att han sågar av den gren,
varpå han själv sitter? Om
fattigdomen förnedrar, fördärvar, hur skall
man då våga g*e den fattige makt?
Om rena hem och ren luft skapar rena
själar, varför då inte åtminstone för
tillfället ge makten åt dem, som
otvivelaktigt ha den rena luften?
Det finnes bara ett svar, och det
är kristendomens. Endast kyrkan kan
göra en förnuftig* invändning mot ett
fullkomligt förtroende för den rike.
TIDÉN
Ty för henne har faran aldrig- legat i
miljön, utan hos mänskan själv. Och
om det finnes någon miljö, som
är farlig, är det den rikes miljö.
Industrin må göra ett nålsöga, hur stort
som helst, och biologerna må
upptäcka en aldrig så liten kamel, det är
dock säkerlig-en okristligt att anse
den rike mera moraliskt tryggad än
den fattige.
•Jag har tagit upp några av de
punkter, som visa beröringen mellan
Chestertons demokratism och bans
kristendom. Men han finner alla
våra västerländska manliga ideal i
den ortodoxa kyrkans tro. Livet blir
et I äventyr, om vi inte ha någon
säkerhet för utgången av striden. Om
varje mänskas öde hänger på ett hår,
så få vi den rätte medborgaren i
ett kämpande och skapande samhälle.
Att Ond lever endast i oss och allt är
tryggt frun begynnelsen, är inte
särdeles ägna! att driva till arbete. "Vi
få självbetraktelse, självisolering-,
kvietism, social indifferentism —
Tibet. Då vi särskilt betona Gud såsom
transscendent. få vi under, nyfikenhet,
moraliskt och politiskt äventyr,
rättfärdig indignation — kristendom."
Och i själva dogmen om Kristi gudom
ligger något värdefullt, just för
revolutionären. "Gud själv har varit i
kamp, Gud själv fick visa mod, ocii
viil frestelsen i Getsemane gick han
själv igenom, samma fasor, som vi
mänskor kalla pessimism. Ja, har
han inte själv på korset ett ögonblick
känt ateistens isolering?"
Jag har tagit med några av dessa
spekulationer för att visa Chestertons
metod att finna dogmen såsom SArar
på våra konkreta spörsmål. Och utan
dessa antydningar skulle bilden
sakna ett icke oväsentligt drag. Man
har emellertid svårt för att
undkomma ett alldeles säreget tvivel vid
studiet av denna ortodoxa
trosbekännelse. Vi ha. tydligen alls inte att göra
med den rätt vanliga typ av
omvända "moderna" människor, vilka
kommit till kristendomen och helst ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
