Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POL/TES. JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL 143
införsel av livsmedel utifrån i
tillräcklig mängd och till samma pris som
förut, sä blir följden den, att
livsmedelspriserna i samhället stiga och
därmed jordräntan och priset på
åkerjorden. Och priset på jorden tilltar
desto mera ju bördigare jorden är, ju
bättre kommunikationsförbindelser
den har med marknadsplatserna och
ju närmare den ligger dessa. Vi se
alltså, huru jordräntans naturliga och
kapitala faktorer samverka med de
sociala för att åstadkomma en na u
1-tiplicerad (icke adderad) ökning
i jordräntan. Det är icke minst detta
faktum, som gör spörsmålet om
jordräntan så invecklat. Nu händer det
emellertid också, att jordräntan vid
lantbruksjord kan växa betydligt utan
att livsmedelsprisen stiga. Ifall genom
maskiners användning vid
lantbruket, genom konstgödning och i
allmänhet genom förbättrad j o r cl bruk
s-teknik produktionen kan uppdrivas
till högre grad än förut, utan att det
nedlagda arbetet ökas, så kan ju ett
jordstycke ge ägaren betydligt större
inkomst och alltså jordränta än förut,
även om livsmedelspriserna äro
desamma. Produktionen kan alltså ökas
proportionellt mot befolkningen, och
livsmedelsprisen därför bli
desamma, men jordägarens inkomst
samtidigt stiga, därför att
egendomen nu frambringar mera till
av-salu än förr. Ja, även om priserna på
födoämnen skulle sjunka, kan det
hända, att jordens ökade produktivitet
uppväger detta, så att avsalu av större
mängder lantbruksalster till billigare
pris ger jordägaren större vinst och
alltså jordränta än försäljningen av
en mindre mängd till dyrare pris. Vid
en viss gräns kommer dock
naturligtvis jordräntan här att sjunka.
Kommunikationernas allmänna
inflytande på jordräntan går i riktning
att utjämna densamma. Om en
storstad genom nya järnvägsanläggningar
får tillförsel av spannmål, kött m. m.
från orter, med vilka den förut stått
i ringa förbindelse, kominer jordräntan
att stiga på dessa platser, under det
att de jordegendomar, som förut varit
mest gynnade, komina att få
jordräntan minskad eller åtminstone hämmad
i sin stegring. Sålunda medföra
kommunikationerna — i stort sett — en
utjämning av jordräntan hos jorden,
som producera för samma marknad, en
utjämning, som från samhällelig
synpunkt är synnerligen önskvärd. Å
andra sidan komina naturligtvis de
jordar, som ligga närmare marknaden, att
få en högre jordränta i m å n a v
minskade frakter; en dylik 1 o k a t i v
jordränta blir en direkt följd av
läget. Vidare medföra järnvägar och
övriga kommunikationsleder en rent.
lokal stegring av jordräntan, särskilt
vid stationssamhällen och jämförliga,
orter. Det är samma förhållande, som
när en ny gata eller en ny hamn
an-lägges i en stad, då jordräntan av
tomterna därinvid genast stiga, ofta
ytterst snabbt. Så har man mångfaldiga
exempel på att en jordareal på kort tid
— ett eller annat år — 2-, 5-, 10, ja,
20-dubblats i pris på grund av dylika
anläggningar. Plärmed komma vi över
på frågan om tomträntan. Det är ju
framför allt tomtprisernas väldiga
stegring i storstäderna, vilken på
senare tid väckt så stort uppseende. Då
denna stegring skaffat de tillfälliga
ägarna ofantliga vinster, som de icke
alls själva förtjänat, har detta också
med rätta väckt stor ovilja.
I själva verket är spörsmålet om
tomträntan betydligt enklare än
frågan om jordräntan av produktiv jord,
om det också icke är så enkelt som
man i allmänhet föreställer sig. Man
har sagt, att tomprisstegringen i
städerna vore en direkt följd av
folkökningen, ja, proportionell mot denna.
"Man har sålunda exempelvis funnit
att en ökning av invånareantalet med
e n person har ökat det totala
jordvärdet (rättare: jordpriset) i London
(tiden 1867—86) med nära 1,500 kr.,
i Berlins förstad Charlottenburg
(tiden 1887—97) med 2.250 kr., och i
staden Boston (tiden 1876—1901) med
nära 3,000 kr. I allmänhet torde man
kunna säga, att i den civiliserade
världens större städer varje nytillkommen
invånare ökar jordvärdet med 1,500 à
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
