Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TIDEN
3,000 kr. En ny familj på sex
personer betyder sålunda en skänk åt
jordägarna på 9,000 à 18,000 kr."
Dessa ord ur Sven Brismans broschyr
"Jordreformen" hålla nog streck i
stort sett. Den ökade befolkningen
stegrar efterfrågan efter bostäder,
därigenom blir det möjligt för
husägarna att oskäligt höja hyrorna,
vilket i sin tur medför, ofta våldsamt,
stegrade tomtpriser och tomträntor.
Skillnaden i tomtränta av olika
tomter beror delvis på tomternas fysiska
beskaffenhet och de på desamma
nedlagda förbättringarna, men i
ojämförligt högre grad på tomtens mer eller
mindre centrala läge inom stadens
hank och stör. I centrum, där de stora,
kontoren och affärshusen ligga, och
vid de finaste gatorna, där de
gentilaste bostäderna eller största
butikerna finnas, äro hyrorna och
tomträntorna som högst. Men så gott som
överallt i storstäderna är det så, att
hyrorna icke stå i naturligt och
rimligt förhållande till
byggnadskostnaderna, utan mycket överskrida dessa,
d. v. s. utgöra ren tomtränta.
Att emellertid icke ensamt
folkanhopningen såsom sådan, eller rättare det
ökade samhälleliga arbete, vilket är en
följd av folkökningen, är enda v
ä-sentliga grunden till de enorma
tomtprisstegringarna, utan att här
faktorer av helt annan art äro med
i spelet, skola vi något betrakta i det
följande. Här liksom vid
jordprisstegringar i allmänhet tränger sig som
oftast in den medvetna strävan att på
Btt konstlat sätt höja prisen för att
skörda höga oförtjänta vinster — det
s- k. "jobberiet". Då denna faktor
är av annat slag än den det här är
fråga om, återkomma vi till den i ett
annat sammanhang. Det inflytande,
alla de här nämnda rent sociala
förhållandena utöva, kan ju kallas den s
o-ciala faktorn i jordräntan.
Återstår nu att säga några ord om
den inverkan förbindelserna med
utlandet hava på jordräntan. Under tiden
1770—1846, d. v. s. den moderna
industrialismens första stora period, stego i
England jordägarnas inkomster
oerhört. Behovet av livsmedel
stegrades nämligen i hög grad, framförallt
på grund av industriarbetarnas stora
tillväxt i antal, vidare genom de stora
krigen och sist, men ej minst, genom
de höga livsmedelstulla
r-n a. Det uppges, att de engelska
jorddrottarna under denna tid tillägnade
sig många milliarder kronor genom de
på grund därav våldsamt stegrade
jordräntorna. Jorddrottarna kunde
ta 3 à 5, ja, flerstädes ända till 6 à 7
gånger så högt arrende som förut av
arrendatorerna. Först 1846
upphävdes korntullarna. Detta medförde
genast någon lättnad på grund av
införsel av livsmedel utifrån, särskilt från
Tyskland. Under det att i England
under perioden 1846—75 jordräntan
sjönk, om också blott sakta och i
mindre grad, hade Tyskland en period
av stigande jordränta och jordpris.
Detta berodde delvis på befolkningens
snabba tillväxt inom industrin, vidare
på förbättrad jordbruksteknik m. m.,
men också ihöggrad därpå, att en
stor marknad öppnades för tyska
lantbruksalster i England just i och
genom korntullarnas slopande
därstädes 1846. Så stego arrendepriserna
till det tredubbla från 1850- till
1870-talet och jordprisen två- och
tredubblades. Sverge hade samtidigt en
period av stigande jordränta och
jordpris, förorsakade av liknande skäl som
i Tyskland. Dock var stegringen i
vårt land i allmänhet betydligt
mindre. Under 1870-talet inträda så på
världsmarknaden de väldiga
förändringar, vilka omskaka
spannmåls-och köttpriserna snart sagt över hela
den civiliserade världen. Vid denna
tid segra ångbåtarna slutgiltigt över
segelfartygen, 1870 öppnas
Suez-kanalen för samfärdsel och ungefär
samtidigt öppna de första Pacificbanorna
det bördiga Mississippi-bäckenet för
världshandeln. Förenta Staterna
uppträda som säd- och köttexporterande
land i största skala, även Indien
spelar en betydande roll och härtill
kommer på 1880-talet Argentina, som
exporterar sitt alltmera växande
överskott av vete till Europa. Framför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
