Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt sädespriserna sjunka nu hastigt.
I England, som icke införde
skyddstullar, sjönk vetepriset med hälften
från 1870 till 1896, i Frankrike och
Tyskland med mer än x/3.
Jordpriserna och jordräntorna föllo snabbt,
flerstädes inträdde svåra
lantbrukskriser, ej minst i Tyskland, vilket
bland annat också berodde på
jordens stora skuldsättning. För att
"skydda" jordbruket, som det hette,
införde man tullar, vilka stegrades
efter hand. I Tyskland infördes 1879 en
tull på 1 mark för vete och råg,
vilken 1887 redan höjdes till 5 mark pr
100 kg. I Frankrike sattes vetetullen
1885 till 3 francs, 1887 till 5, och 1894
hade den uppskruvats till 7 francs pr
100 kg. Eesultatet blev en ansenlig
stegring av livsmedelsprisen, så att
vete- och rågprisen t. ex. i Tyskland
numera äro ungefär lika höga som vid
1870-talets början. Jordpriserna och
jordräntorna, som så hastigt fallit
genom den stora ekonomiska
revolutionen på 1870- och 1880-talet, ha
sålunda åter bragts nära sin förra höjd
eller rent av än högre. Att jordägarna,
särskilt de stora godsherrarna, på så
sätt erhållit väldiga vinster alldeles
till skänks, kan ej nekas, lika visst
som det är, att arbetarklassens
livsmedel därigenom i hög grad fördyrats.
Om tullsystemet i allmänhet ens
gagnat jordbruket, är minst sagt
tvivelaktigt. I Sverge segrade som bekant
protektionismen 1888, varefter tullar
efter hand lagts på allehanda livsför-
nödenheter. Tullen utgör nu för
omalen spannmål 3,70, för mjöl 6,50 pr
100 kg., fläsk 20, kött 7 öre pr kg.
I Sverge ser det nästan ut, som om
tullsystemet rent av haft en skadlig
inverkan på jordbrukets utveckling.
I varje fall har spannmålsodlingens
stagnation och delvisa tillbakagång
inträtt just efter tullsystemets
genomförande, vilket åtminstone icke talar
för, att detta system på något sätt
gagnat jordbruket, även om
det skaffat de stora
jordägarna en stegrad jordränta på den
arbetande klassens bekostnad. Emellertid
visa de nämnda exemplen, huru nära
jordräntans och jordprisens höjd är
förknippad med det internationella
ekonomiska utbytet. Här i Sverge
vittnar den norrländska
trävaruindustrins historia bäst härom. Det är
från år 1866, då Englands
trävarutul-lar helt slopades, som den oerhörda
värdestegring av Norrlands skogar
daterar sig, varigenom det blev möjligt
för hugade spekulanter att på kort
tid göra sig till mångmiljonärer.
Aldrig har det i Sverge varit sådana
tillfällen som då att skapa sig
miljonvinster på samhällets bekostnad. Här
är icke platsen att närmare vidröra
denna sak. Emellertid kunna vi kalla
det inflytande, som internationella
förhållanden utöva på jordräntan, den
politiska faktorn i
jordräntan.
(Forts.)
Amerikansk socialism.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
POL/TES: JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL 145
I.
Socialism i Nordamerikas Förenta
stater har hittills varit en synnerligen
flyktig och obestämbar företeelse både
till karaktär och utbredning. Den har
snarast givit intryck av ett fladdrande
sken av växlande ljusstyrka, — en
rörelse knappt, snarare en tillfällig
muskelryckning i yankeelandets
väldiga samhällskropp. I virrvarr och
dunkel förlorade sig städse konturerna
av vad som skulle kunna benämnas
amerikansk socialism.
Tidén n:r 5, 1912
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
