Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDEN: ENGELSK ARBETARTAKTIK
165
lunda tillfredsställande utom i fråga
om de. viktigaste- arbetarna,
kolhuggarna. Övriga ställen, där lönerna
hittills blivit bestämda, äro följande:
Lön begärd Lön given
sh. p. sh. p.
Lancashire och Cheshire.
Kolhuggare ............... 7 6 6
Grovarbetare .............. 5 ’i
Leieestershire.
Kolhuggare ............... 7 6 2
Grovarbetare ............. 4 5
Södra Derbyshire.
Kolhuggare ............... 7 6
Grovarbetare .............. 4 6
Norra Staffordshire.
Kolhuggare ............... G 6 6 6
Grovarbetare .............. 5
Cumberland.
Kolhuggare ............... G G 6
Grovarbetare .............. 4 7
Cleveland.
Kolhuggare ............... 5 4 5 10
Forest of Dean.
Kolhuggare ............... 5 2 ½ 5 10
Som synes ha grovarbetarna på
åtskilliga ställen fått mindre lön än de
begärda 5 sh. Kolhuggarna ha för ett
par, dock endast mindre betydande
ställen, fått mer än de senast begärt
(vid stridens början krävdes de
erhållna beloppen), å en plats lika
mycket, eljest mindre. Dock har på
sistone tillkommit ännu ett gynnsamt
utslag, i södra Yorkshire, där
grovarbetarna fått 5 sh. och kolhuggarna
från 5,9 till 6,9. Gossarna ha överallt
fått 2 sh. i begynnelseminimilön,
medan slutlönen växlar. I det hela
anses dock de lägst avlönade arbetarna
— och det var ju dem striden
egentligen gällde — ha fått löneförbättring,
vadan alltså kampen rent praktiskt
taget åtminstone ej varit helt
förgäves.
Hur stor p r i n c i p s e g e r det är,
att rätten till minimilön blivit
fastslagen genom lag, behöver ej sägas. Rege-
ringen själv har till överflöd framhävt
detta, dels genom att avböja
minimilönegrundsatsen vid
parlamentssessionens början, dels genom Asquiths
öppna förklaring att han framlade
löneförslaget med motvilja. Visserligen finns
förut statsgaranterad minimilön i
England, för vissa "svettade"
industrier med kvinno- och barnarbete,
men detta har naturligtvis ej alls
samma betydelse, som när en miljon
arbetare i landets grundläggande industri
vinna samma förmån. Visserligen
förklarade Asquith att gruvarbetarna
stodo i en undantagsställning, så att
deras fall ej kan användas som
prejudikat. Men tydligen äro både vänner
och fiender på det klara med att dylika
ord ej förmå hejda en utveckling, vars
första ansats nu oemotståndligt brutit
sig väg över alla hindrande fördomar
och ntotverkande intressen.
3. Strejkens art och
förutsätt-ningar.
Varför ha då Englands arbetare
lyckats så pass väl med sin jättestrid,
medan fransmännens järnvägsstrejk år
1910 liksom tyskarnas gruvstrejk i år
så grundligt misslyckades? I fråga om
den senare gälla i viss mån särskilda
skäl, gruvarbetarna hade ej nått den
övriga tyska arbetarerörelsens höga
ståndpunkt i fråga om organisation.
Men de avgörande orsakerna ligga
djupare.
Först och främst är då att märka
de olika partiernas ställning till
strejken. Denna erbjuder i England vissa
olikheter mot vad arbetarna äro vana
vid i de flesta land.
För visso var det icke på grund av
någon utomordentlig ädelhet, som
högern släppte minimilönelagen igenom.
Bonar Law sade rent ut, att han ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
