Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK HEDÉN: ENGELSK ARBETARTAKTIK 167
hället", han tog dem tvärtom i
försvar emot Balfour. Vad hela hans
parti angår, måste man, om man
jämför dess hållning med andra
borgerliga partiers världen runt, obetingat
erkänna det som ett av de bästa. Det
är i fråga om den liberala pressen
förbluffande för en svensk, som minns
Dagens Nyheters hållning under vår
storstrejk, att se de engelska
arbetarnas klander av Daily News, vilken för
visso hade typiskt borgerliga ryck,
men dock i det hela varmt och
kraftigt talade för arbetarnas sak.
Största äran för stridens utgång låg
givetvis hos arbetarna själva. Vad är
det som gjorde dem till så duktiga
kämpar 1 Var det månne
syndika-Lismen?
Utan all fråga har syndikalismens
åskådning på senare år varit föremål
för stor uppmärksamhet i England,
den diskuteras just nu på det
livligaste och den har tydligen gjort intryck
på många. En av arbetarepartiets
främste parlamentsmedlemmar, den
radikale Lansbury, * har nyss offentligt
uttalat sin misstro mot den
parlamentariska taktiken och i stället förordat
direkt aktion samt pekat på fria
organisationer som det nya samhällets
grundval. Han står dock i detta fall
helt eller nästan ensam. Bland
gruvarbetarnas ledare finnas långt
högergående män av alls icke socialistisk
typ liksom långt vänstergående. Dock
finns där mig veterligt ingen klar
syn-dikalist.
På samma sätt inom gruvarbetarnas
* I förbigående sagt medlem av Fabian
Societ3r — en beaktansvärd upplysning för
dem som tro detta sällskap vara en ren
högerborg inom socialdemokratin.
djupa led. Även här finnas män av à*
mest skiftande meningar och intet
tyder på, att ens någon större minoritet
av arbetarna skulle vara syndikalister.
Under strejken gav t. ex. en norsk
dam, som reste i Wales, en skildring
från ett strejkmöte i denna trakt,
vilken anses há bjudit den bästa
jordmånen för syndikalismens sade.
Kallelsen till mötet skedde på engelskt vis
medelst en man, som gick omkring och
ringde med en klocka. Varje
uppmaning att samlas slutade han med ett:
Gud bevare konungen! Mötet började
med en psalm, "O, Jesus, min själs
älskade", sjungen av hela
församlingen. Senare talade den radikale
Hartshorn, manande arbetarna till
lugn och lovande regeringen full
lojalitet under dess fredsarbete. Klingar
detta syndikalistiskt ?
Viktigare än dock frågan om
taktiken var syndikalistisk. Enligt
Sombarts vetenskapliga framställning
liksom enligt andras, ja enligt bestämda
uttalanden från syndikalistiska
arbetareskaror här hemma, skulle den nya
taktiken kräva lokala
kamporganisationer och lokala strider i stället för
mer omfattande. Nu voro ju
gruvarbetarna så till vida lokalt organiserade
som de olika grevskapen (eller delar
av grevskap eller ock tvärtom större
landsdelar) hade sina egna kassor, men
förbundet ingen. Detta var
emellertid uppenbart till stor skada för
striden, eftersom vissa distrikt till sist
voro helt ekonomiskt utmattade,
medan andra hade rätt gott med pengar
kvar. Att arbetarna överhuvud hade
stora kassor är ju icke särskilt
syndikalistiskt, snarare tvärtom, men det
var just detta som överhuvud
möjliggjorde strejken och garanterade det
resultat som vanns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
