Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
191
Naturligtvis vore det lärorikt och
värdefullt att få kännedom om sådana
bidrag till lösningen av en fråga, som
i alla länder står på dagordningen, i
form av tillförlitliga redogörelser av
vår konsulära representation. Men för
sådana informationer som dem hr
Berencreutz lämnar, kan den svenska
allmänheten betacka sig.
Man får veta, ifråga om kommunala
företag, att Paris’ stad haft vissa svårigheter
— dock nu övervunna — att erhålla
medgivande om ett större låns upptagande för
gasverkets utvidgande, att en socialistisk
mar i Elbeuf begått självmord efter ’
’till-lämpning av socialistiska idéer" i
stadsförvaltningen, samt slutligen som
argumenteringens dråpslag mot kommunaliseringsten
denserna, att "handeln måste hava trygghet,
dess tillit till morgondagen, dess initiativ
rubbades, om den skulle hava att räkna med
kommunal konkurrens". Att handelns —
läs handlandenas! — trygghet skall gå före
konsumenternas får väl underförstås, efter
det icke direkt utsäges.
Vad statens företag åter beträffar, får
man till livs icke redogörelser för de
faktiska förhållandena utan referat av några
artiklar i 1’Economiste Francois, däri det
"påvisas", hurusom idén att utvidga
området för industrier, utövade av stat och
kommun, nu borde vara fullständigt i
misskredit och till och med slagen till döds.
Det väcker en viss misstro hos den
svenska läsaren, att det mest
betecknande exemplet på statsdriftens
omöjlighet hämtas från den statliga
järnvägsdriftens område. Vad det är för
en uppfattning som fört pennan i
l’Economiste Francais framgår av den
refererade fingervisningen om statens
riktiga uppgift. "Staten borde samla
sina ansträngningar på sådana
uppgifter som landets allmänna
förvaltning, landets försvar, hären och
flottan, samt dess representation utrikes."
Det förefaller, som om man saklöst
borde kunna begränsa uppgiften än
ytterligare genom att också skära bort
utrikesrepresentationen, ty skall dess.
arbete bestå i att lämna sådana
upplysningar, tjänar den sannerligen icke
mycket till.
Det bör tilläggas, att de artiklar,
som vårt konsulat ansett böra
inrapporteras, härstamma från Paul
Leroy-Beaulieu, en nationalekonom med gott.
namn, men känd framförallt som en av
den ortodoxa skolans representanter
och som fanatisk motståndare till
stats-och kommunaldriften. Det är alltså,
den prononcerade
motståndarens o m d ö m e om dessa viktiga,
företeelser som konsulatet — till
ledning för våra vederbörande? — ansett
viktigare att meddela i sin rapport än
objektiv redogörelse för själva fakta.
Det har klagats över bristande
kommersiell utbildning hos vår
utrikesre-presentation. Den för saken närmast
ansvarige har under riksdagen betonat
sitt livliga intresse för bristernas
avhjälpande. Det synes emellertid
brista än mer ifråga om allmänna
insikter i sociala och ekonomiska
spörsmål och ifråga om den elementära
insikten, att en konsuls rapport tjänar
ett annat syfte än att sprida subjektiv
villfarelse och okunnighet. Här vore
ett stort och givande reformområde för
en energisk utrikesminister.
Vi vilja gärna tro, att vår officiella,
representation i utlandet i genomsnitt
håller måttet bättre än detta exempel
visar. För exakta och vederhäftiga
sakuppgifter i första hand, på
sakkunnigt omdöme grundade reflexioner i
andra hand om utländska förhållanden
kunna vi icke vara annat än
tacksamma. Men för att få del av Le Temps*
uppfattning om fackföreningsrörelsen
eller Leroy-Beaulieus ståndpunkt till
stats- och kommunaldrift behöva vi
verkligen icke något generalkonsulat
i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
