Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar kriminalitetens orsaksmoment i sociala
och individuella orsaker, dock tillfogande
att även de senare, de personliga böjelserna,
ofta äro att föra tillbaka på sociala
förhållanden. Undersökningen uppvisar, för vissa
brottsarter’, ett påfallande beroende av
årstiden, lämnar i fråga om ras och religion
i deras förhållande till kriminaliteten ett
i det hela negativt resultat — vilket ju vö.d
rasen beträffar är enbart glädjande —
uppvisar kriminalitetens fördelning på olika yrken,
på stad och landsbygd, samt lämuar i fråga
om folksedernas inverkan rikt material till
bedömande av alkoholismen som
brottsfaktor. Om prostitutionen gör förf. tämligen
pessimistiska uppfattningar gällande, vilket
föranleder översättarna att göra ett
välbehövligt tillägg om den vetenskapligt
grundade abolitionismens krav. Det för inånga
brottsarter naturliga sambandet med de
ekonomiska förhållandena fastlägges här i
statistiska siffror, som bl. a. ådagalägga
påfallande överensstämmelser mellan sädespriser
och stöldfrekvens. Därmed övergår förf.
från de sociala orsakerna — mot vilken
benämning även lekmannen kan opponera;
varken ras eller än mindre temperatur passar
rätt bra under den termen — till de s. k.
individuella. Här framlägges rikligt
statistiskt material för bedömande av hur
härkomst och uppfostran, bildningsnivå, ålder,
kön och civilstånd påverka brottsligheten.
Åt förbrytarens kroppsliga och andliga
egenskaper ägnas sedan de följande kapitlen.
Här sysselsattes förf. bl. a. av Lombrosos
"födde förbrytare" — vars existens han
icke anser bevisad. Medfödd allmän
mindervärdighet däremot existerar, men med
växlande uttryck, bland vilka brott endast
är ett. De psykiska defekternas betydelse
i framgår av de sinnessjukas och idioternas
i höga kriminalitet — för mord 200 gånger så
, stor (relativt) som de psykiskt normalas.
Såsom slutsumma av hela denna undersök-
i ning uppställer Aschaffenburg därpå en
indelning av förbrytarna i olika typer — en
i nödvändig förutsättning för den
individualiserande behandling, som han ensamt till-
I tror några resultat vid brottets bekämpande.
Med detta, kampen mot brottet, sysselsät-
, ter sig den sista avdelningen, inledd med
en skarp vidräkning med nuvarande
straffsystem, vilket kriminalstatistikens dystra
siffror utdömer som ineffektivt både med
hänsyn till rättssäkerheten och brottslingens
förbättring. I brottsförebyggande syfte
förordar han bl. a. bortarbetande av
dryekesse-den, bättre förströelser åt folket,
skyddsuppfostran av minderåriga m. m. samt
ekonomiskt sociala reformer — i det sista
röjande en betänkligt grund uppfattning.
Efter en granskning av teorierna om
ansvarigheten och straffets ändamål övergår han
så till att värdesätta de olika straffmedlen
under framställande av flera krav på
reformer i straffverkställigheten.
Principiellt betydelsefullast är bland dessa kravet
på obestämd strafftid, ett krav som moderna
kriminalister allt mer energiskt resa.
Här är icke plats eller avsikt att. ingå på
någon kritisk granskning av de många
uppslagen. Dock: till den obestämda strafftiden,
så förträffligt motiverad i detta arbete,
kan man dock i ett avseende ställa sig
tveksam: "Vad kan den betyda i en period
av skärpta klasstrider, så länge avgörandet
praktiskt taget ligger hos de besittande
klassernas representanter? Allt beror här
på huru detta straffinstitut blir avgränsat.
Ur utlandets tidskrifter.
LITTERA TUR
249’
Giovanni Giolitti, Italiens diktator.
Under ovanstående rubrik läses i sista
häftet av Dokumente des F o r
t-s c h r i 11 s en skildring av Italiens
nuvarande statsminister, rövartågets
organisatör och, på det sistone, den
allmänna rösträttens konjunkturde-
mokratiska förespråkare. Porträttet
är utfört i föga smickrande färger,
anges emellertid av den ansedda revyns
redaktion härröra från "synnerligen
väl underrättad italiensk källa" och
förtjänar alltid ett visst intresse som
uttryck för en italiensk uppfattning
om en centralfigur i italiens¾ polit:k.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
