Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
TIDEN
nattarbetslagens genomförande i ett. eller
annat avseende vållat ändrade arbetsvillkor
för 905 arbeterskor vid 74 fabriker. En
obetydlig siffra i förhållande till totalantalet
fabri ksarbeterskor, av vilka endast 1,5 %
fått sina arbetsvillkor direkt påverkade.
Inom de av utredningen berörda
fabriksgrupperna utgjorde motsvarande siffra 6,4 %.
Inom vissa enskilda fabriksklasser,
visserligen med en föga talrik kvinnlig
arbetarestock, drabbade lagen en betydligt större
procent av de anställda arbeterskorna, så
t. ex. alla arbeterskor vid råsockerbruken,
57 % av trämassefabrikernas och nära 50 %
av margarinfabrikernas kvinnliga
arbetsstyrka.
Den viktiga frågan huru arbetsvillkoren
ändrats lämnar undersökningen icke fullt
tillfredsställande svar på, då formulären i
många fall blivit ofullständigt ifyllda.
Några huvudpunkter ha dock fått en
någorlunda klar belysning.
Majoriteten av de berörda 900
arbeterskorna ha drabbats på det mest eftertryckliga
sätt, genom att förlora sina anställningar.
488 arbeterskor, eller 53,9 %, hava nämligen
blivit uppsagda eller på grund av lagen
frivilligt lämnat sin anställning. Av de
förlorade platser, för vilka lönen är känd,
betalades nära hälften med 15 kr. i veckan
eller däröver. Av intresse är uppgiften, att
den nyanställda arbetskraften i allmänhet
betalats med c:a 3 kronors högre veckolön.
En liten del av arbeterskorna, icke fullt
3 %, fingo kvarstanna i samma företag, men
överflyttades till annan yrkesspecialitet, de
flesta med någon minskning i veckolönen.
Ett stort antal fall representera en
annan påföljd av lagen, nämligen minskning i
arbetstiden. Sådan har konstaterats för 391
arbeterskor, motsvarande 43,2 % av hela
antalet. Storleken av arbetstidens och
därmed även arbetslönens nedsättning är icke
känd för mer än omkring en tredjedel.
Arbetstiden har för 64 av 147 reducerats med
10—36 timmar pr vecka; arbetslönen
förhållandevis mindre, med högst 1 kr. för
hälften av de kända fallen, dock för 15 % med
mer än 3 kr. pr vecka.
För att utröua huruvida lagen utövat något
inflytande på de olika yrkenas rekrytering
med kvinnlig arbetskraft hade uppgifter
begärts rörande antalet nyantagna kvinnliga
lärlingar samt utlärda arbeterskor. Svaren
synas ge vid handen, att endast inom
trämassefabrikerna någon avgjord tendens
förefinnes att icke vidare nyanställa kvinnliga
lärlingar.
I det hela kan man efter denna utredning
om verkningarna av lagen säga, att den
visserligen i enstaka fall drabbat hårt nog, men
att i stort, sett de ofördelaktiga
verkningarna stannat — lyckligtvis! — långt under vad
protestanterna vid lagens antagande torde
ha föreställt sig. De fördelaktiga
verkningarna av att indämma det nedbrytande
nattarbetet ligga ju i öppen dag. Här som eljes
besannar sig, att framsteget alltid kostar
något. I alla tider ha socialpolitiska fördelar
för arbetarklassen varit förenade med
tillfälliga offer för enskilda. Mer än billigt
vore det ju icke att kräva kompensationer
från det allmänna åt dessa framstegets offer.
Det vore icke annat än god socialpolitisk
logik att komplettera kravet på samhällsförbud
mot socialt skadliga arbetstillfällen med
fordran på samhällsomsorger för beredande av
andra arbetstillfällen. Men därmed öppnar
sig ju hela den stora frågan om ’ ’rätten till
arbete".
ELEKTROMONOPOL I STATENS
HÄNDER. I den syamerikanska republiken
Uruguay föreslår regeringen, att samtliga
elektriska kraftverk skola förstatligas,
varför den begär upptagande av ett större lån
till verkens inlösning. Även kommunaliserade
kraftstationer skola föras över i statens
händer. Sålunda har Montevideo eget
kraftverk, som skall övertas av staten mot
ersättning en gång för alla samt andel i årsvinsten.
RÄTTELSE. Sid. 174, rad 11 uppifrån, i
artikeln om ’ ’Neutralitetsmotionen ’’, talas
om en tysk position vid Mosels mynning.
Läs: vid Sch el des mynning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
