Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TIDEN
[-vetsskiftningmellanbröst-arvingarna.-]
{+vetsskiftningmellanbröst-
arvingarna.+}
Detta arvskifte har sina svårlösliga
problem, och det främsta av dem torde
kunna formuleras så: Då de
gångna generationernas alla s a
m-hällsklasser direkt eller
indirekt bidragit till
kulturskatternas uppkomst,
h u r u s k a 11 v a r och e n k o m m a
i rättvist åtnjutande av
sin andel uti det stora
arvet?
Arvskiftet i fråga har ju sedan
länge pågått både i vårt land och i
andra kulturländer. Men i stort sett har
det hittills varit en rovskiftning. De
väldiga och mäktiga hava här, såsom
så ofta hänt och händer beträffande
materiella arv, tillägnat sig
huvudparten, medan barnen-bröstarvingarna
fått nöja sig med smulorna eller
gnaga benen.
Ty visst är delaktigheten uti
kulturskatterna oerhört ojämn bland
vårt folk. Visst återstår ännu att
utföra en radikal omläggning av vårt
folkbildningsarbete. Detta i all
synnerhet beträffande arbetet bland
barnen.
Synnerligen kraftigt framträder
detta krav, om man dels försöker ta
reda på resultatet av
folkundervisningsanstalternas arbete, sådant det
framträder hos mängden av vår vuxna
ungdom, dels litet närmare skärskådar
särskilt folkskolornas organisation
och möjligheter att åstadkomma ett
fruktbärande arbete.
Beträffande resultatet av
folkskolans och hennes underavdelningars
arbete kan här hänvisas till de prov, som
folkhögskolorna, haft tillfälle anställa
med två à tre tusen ungdomar årligen.
Dessutom ha ju gång efter annan av
intresserade anställts särskilda under-
sökningar i frågan. Senast av rektor
Carl Edquist, vilken i Svenska
sällskapets för nykterhet och
folkuppfostran tidskrift år 1911 lämnat en
synnerligen belysande redogörelse för
en undersökning bland 1,266 barn i
konfirmationsskolorna i Gävleborgs,
län. För övrigt har ju den
intresserade tillfälle att dagligen pröva
frukterna av vår folkundervisning.
Och omdömet om resultatet blir lika.
från alla håll: Det är ganska klent,
både ifråga om kunskaper och
färdigheter och beträffande
karaktärsdaning samt förmåga och intresse att
använda ’ de bildningsmedel, som
kultursamhället har.
Ur känslan av, att det är något
väsentligt som brister i fråga om våra
allmänna folkundervisningsanstalters
organisation och arbetsmetoder har
säkerligen också den stora
folkundervisningskommittén framgått. Den skall
ju uppgöra plan för en nödvändig
ansedd "omläggning i praktisk
riktning" av nyssnämnda anstalter. Det
vilar visserligen ännu något dunkel
över vad som var innebörden i ordet
"praktisk", när nämnda kommitté
tillsattes, men kommitténs
sammansättning ger ju en viss
förhoppning-om, att den praktiska omläggningen
skall göras liktydig med en
skolorganisation, som lämnar rikare
frukter, bättre resultat än den
nuvarande.
Hurudan är då den nuvarande
skolorganisationen? Härom lämnar den
i slutet av förra året utkomna, i
ecklesiastik-departementet utarbetade
berättelsen om folkskolorna år 1909’
detaljerade upplysningar.
Av denna redogörelse framgår, att
våra folkskolor äro organiserade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
