Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
TIDEN
dan motsvarande procent stannar vid
1,5 i det övriga Sverge.
Nära besläktad med nu berörda
"anlednings "-barn står med hänsyn till
orsakerna till försummad skolgång
nästa grupp, den fjärde. Om den
gruppens barn säges kort och gott, att
uppgifter saknas om, huru det varit sörjt
för deras undervisning och
uppfostran. Det är ett antal av 4,725 barn.
Varken lärare, skolråd,
tillsynings-män, pastorer, inspektörer,
domkapitel, länsstyrelser eller folkskolebyrån
vet någonting om huru dessa barn
hade det med sitt andliga levebröd under
år 1909. Svulto de ihjäl eller leva de?
Ingen kan svara härpå utom möjligen
polis- och brottmålsprotokollen, ty där
återfinnas säkert många av dem.
Men varför söker man icke upp
dem? Varför bildas ej
missionsföreningar för att ta vara på dem, liksom
man gör med Kongobarnen i Afrika?
Hur kan man vara lugn en enda minut
inför det allvarliga sakförhållandet
att omkring 5,000 barn här i landet
leva under sådana förhållanden, att
man ej vet någonting om huru de ha
det med sin uppfostran?
Närmast intill denna de
uppgiftslö-sas grupp står den sista gruppen i
förteckningen, den som upptar de barn,
som ej finnas i skolrådens uppgifter
utan antingen blivit förbifarna vid
utskrivningen av längderna över
skolpliktiga barn eller till följd av
flyttningar mellan skoldistrikten "kommit
ur räkningen". Om man nämligen
jämför befolkningsstatistiken med
skolrådens uppgifter, så erfar man, att
det måste finnas omkring 15, 000
flera skolpliktiga barn i
landet än skolråden
redovisat. Är 1908 var antalet 14,837
och 1909 15,615.
Om dessa barn veta vederbörande
ännu mindre än om barnen i
föregående grupp. Skolmyndigheterna ha helt
enkelt tappat bort dem och veta icke
varken deras namn eller var de finnas.
Blott e n sak är klar: deras
undervisning har under året varit försummad.
Till detta egendomliga sakförhållande,
som i sanning talar för sig själv, må
nu blott fogas denna lilla reflexion:
Om en förvaltare brister i redovisning
av anförtrodda penningemedel
och bristen, som ej kan redovisas,
uppgår till 15,000 kr., så sättes med all
rätt en stor apparat i gång. Det är
skandal, och vederbörande får sitt
straff. Men om det i stället för
penningar är 1 5, 0 0 0 barn, som
borttappats eller förskingrats, som
vederbörande förvaltare och teomän icke
kunna redovisa för, men om vilka det
bestämt kan konstateras, att de icke
fått någon undervisning, d. ä. andlig
föda på ett helt år, vad gör man då?
Må frågan gå vidare!
* „ *
Det nu sagda kan sammanfattas
sålunda : Kulturarvet fördelas
för närvarande oerhört
ojämnt mellan
bröstarvingarna.
Av Sverges barn i åldern
7—1 4 år få ännu mer än
hälften nöja sig med blott
fjärdedels ransoner eller
mindre av kulturfödan.
Mellan 90 och 100 tusen
barn i samma ålder, 10 à 11
% eller däröver av hela
antalet, voro år 1909 utan
undervisning.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
