Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS ORNE: ORGANISERAT SAMARBETE 303
Organiserat samarbete mellan koopera*
tion och fackföreningsrörelse.
För TIDEN av ANDERS ORNE.
Det börjar sent omsider erkännas
även i vårt land, att kooperationen
från industriarbetarnas synpunkt
utgör ett nödvändigt komplement
till den fackliga rörelsen. Lyckas det
nämligen icke att hålla
levnadskostnaderna nere, blir den fackliga
verksamheten ett i det stora hela
fruktlöst strävande. Och kooperationen
är jämte den politiska och kommunala
verksamheten det enda medel, som står
samtiden till buds, då det gäller att
utöva inflytande på priset för livets
uppehälle och nödtorft.
Kent teoretiskt sett finnes det ej
heller något skäl, varför de fackligt
organiserade arbetarna skulle
underlåta att begagna sig av
kooperationens hjälpmedel. I fråga om
effektivitet och verkningssätt stå den
fackliga rörelsen och kooperationen på
precis samma linje. De angripa båda
sitt problem direkt och med samma
medel: organisation. Den förra
har till uppgift att förhindra
arbetarnas fysiska och psykiska ödeläggelse
genom osunda lokaler, bristande
skyddsanordningar, för lång
arbetstid och för låg lön. Den senare vill
reglera sättet för behovens
tillfredsställande i syfte att förhindra den
ödeläggelse av mänskligt material,
som följer med dåliga och förfalskade
varor, höga priser på livsmedel och
bostäder samt oordnad ekonomi. Den
fackliga rörelsen organiserar för
uppnående av sitt mål tillförseln av ar-
betskraft till de arbetsköpande
företagen (tariffavtal, förkortning av
arbetstiden, ordnande av
lärlingsväsendet, strejk, blockad), kooperationen
organiserar köpkraften, inriktar den
åt visst håll och inverkar så på
producenter och varuförmedlare
(undvikande av onödiga omkostnader, bojkott
av olämpliga inköpskällor,
egenpro-duktion).
Flera omständigheter ha dock gjort,
att den fackliga rörelsen i Sverge
ingalunda visat det intresse för
kooperationen, man på grund av det nyss.
sagda kunnat vänta sig. Visserligen
ha många välmenande resolutioner
fattats vid både fackliga och politiska
arbetarkongresser, men några mera
djupgående resultat ha icke visat sig
därav. Frågan om förhållandet
mellan de båda rörelserna i Sverge är
sålunda tydligen mera invecklat, än man
med hänsyn till blott teoretiska
synpunkter skulle vara böjd att tro.
Först och främst har den historiska
utvecklingen icke varit riktigt
gynnsam för ett närmare samarbete.
Kooperationen kom tidigt till Sverge, men
lyckades vinna fast fot endast på
några få ställen. Otillfredsställande
lagstiftning och allmän efterblivenhet
i ekonomiskt avseende gjorde, att de
första svaga plantorna icke förmådde
fröa av sig, såsom skett i andra
länder. I början av 1880-talet gjordes
så ett försök att intressera
industriarbetarna för konsumentkooperationen i
den s. k. ringrörelsens form. Denna
rörelse var dock dels oklart tänkt, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
