Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
TIDÉN
för stort anlagd för dåtidens
förhållanden, dels olyckligt sammankopplad
med upphovsmannens speciella
intresse för brännvinshandelns
organisation. Hade det funnits någon med
förmåga att ingripa i rätt riktning,
skulle det likväl kunnat göras något
av de krafter, som’ringrörelsen väckt
till liv. Men tyvärr råkade den
mycket snart i kollision med en annan
kraft, den inbrytande
socialdemokratiska rörelsen, och för dess första
entusiastiska målsmän var kooperationen
närmast ett försök att draga
massornas blickar från socialismen. Att
dessa två rörelser skulle kunna leva
sida vid sida, hade många svårt att
förstå. Bingrörelsen reformerades
icke, den föll eller slogs sönder och
efterlämnade en rad av oriktiga
föreställningar och en stark misstro i de
organiserade arbetarnas hjärnor. När
den verkligen målmedvetna, över allt
eljest i världen segerkrönta
koopex¾-tionen äntligen fick sina förkunnare
här, hade den att kämpa mot oerhörda
svårigheter, och ända till de sista åren
har den faktiskt blivit sedd över axeln
av många bland de tongivande både
inom den fackliga och politiska
rörelsen.
Det ligger också nära till hands för
de två sistnämnda rörelsernas
målsmän att söka betrakta kooperationen,
där den erkännes, blott som ett
bihang till dem båda, och det har
tyvärr icke saknats tendenser att blott
dekretera, när det gällt
kooperationens riktning och ledning, utan att
först efterhöra vad de kooperativa
organisationerna tilläventyrs kunde ha
att säga. Mest tydligt kom denna
tendens till synes vid
Socialdemokratiska ungdomsförbundets senaste
kongress, som uppmanade medlemmarna
att icke tåla andra än
socialdemokrater i ledningen för de kooperativa
företagen, vilket, om man söker vara
konsekvent, vill säga, att alla icke
socialdemokrater skulle utdrivas ur rö-
relsen! I ett sådant betraktelsesätt
hos de organiserade arbetarna har man
att. söka e n av anledningarna till, att
faktiskt allt för liten kraft offrats av
faekorganisationerna på att utnyttja
kooperationens maktmedel till att
hålla sin levnadsstandard uppe.
Man har sett med misstänksamhet
kooperationens kraftiga hävdande av,
att konsumtionsföreningarna icke få
avgränsa sig till att upptaga blott
organiserade arbetare. Men har
förbisett, att den fackligt organiserbara
delen av landets invånare — d. v. s.
• den egentliga lönearbetare-, att icke
säga industriarbetareklassen —
ingalunda täcker de befolkningslager, som
ha så starka konsumentintressen, att
de äro kooperativt
organiserbara. I Danmark bäres t. ex. den där
enastående starka
konsumentkooperationen upp nästan uteslutande av
bondeklassen, men rörelsen där har för
organisationen av samhällets ekonomi
efter rationella grunder icke desto
mindre lika stor betydelse som den
tyska eller engelska, av huvudsakligen
lönearbetare uppburna
konsumentrörelsen. Kooperationens universalitet
förminskar i intet enda avseende dess
betydelse för de fackligt organiserade
arbetarna. Tvärtom är det så, att j u
större del av
konsumtionen, som kan organiseras
genom kooperativa
företag, dess vackrare resultat.
Det ligger t. o. m. i kooperationens
väsen att eftersträva samma faktiska
monopolställning, som trusterna nu
inneha på vissa områden.* Först när
* Det behöver väl knappt påpekas, att ett
dylikt kooperativt monopol är himmelsvitt
skilt från de nuvarande- privatmonopolen i
avseende på syfte ock medel. En trust
söker med hjälp av finansiella spekulationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
