Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplysningen kunnat vara mera
fullständig.
Denna fråga är ju f. ö. av
underordnad betydelse jämförd med den
sakliga, på vilken vi här icke ha till-
fälle ingå, utan låta vi för ögonblicket
Sv. Tidskrifts kritik och hr Flodströms
observanda till dess polemiska
metoder stå mot varandra utan
kommentarier.
Ur utlandets tidskrifter.
^FATTIGDOM OCH RIKEDOM*
317
Massornas aktion — en ny taktik?
Vi låta härmed fortsättningen följa
på referatet från föregående häfte om
de moderna massaktionernà.
Kautskys replik, som är publicerad i N e u e
Zeit n:r 44—46, innehåller i starkt
.sammandrag följande huvudpunkter.
Kautsky sysselsätter sig först med
metoden, vilken Pannekoek underkänt, emedan
Kautskys resultat inget resultat är. Härtill
genmäler Kautsky, att undersökningens
resultat alldeles bestämt formulerats därhän,
att den oorganiserade massan är av högst
oberäknelig natur. Om detta icke är något
resultat, så bör också undersökningen av en
sandöken blott då föra till ett resultat, när
slutsatsen blir, att där föreligger fast
granit-grund. Kommer man däremot till det
resultatet, att det föreligger flygsand, som man
icke kan uppföra någon byggnad på, så bör
det alltså i och för sig bevisa, att sandöknens
utforskare icke betjänat sig av den riktiga
metoden.
Kautsky bestrider, att han försummat
undersöka klassammansättningen av den massa,
som var undersökningens föremål, den som
samverkar i spontana, oorganiserade
gatuak-tioner, tvärt om hade han uppvisat, att den
till ungefär en tiondel kunde bestå av
organiserade arbetare, medan oorganiserade
arbetare, bönder och småborgare bildade resten. Den
"marxistiska utrustningen" för att upptäcka
en enhetlig klasskaraktär i en så brokig
massa har Kautsky icke ’ ’lämnat hemma’’,
utan aldrig ägt. Pannekoek menar tydligen,
att marxismens väsen består i att med massa
alltid förstå en bestämd klass och då nu för
tiden det industriella, klassmedvetna
löneproletariatet. I så fall hade resultatet blivit
ett annat, men det hade felats en liten
bagatell, överensstämmelsen med verkligheten.
Det är, enligt Kautskys uppfattning, lika
falskt att kalla den nutida massan proletä-
risk utan vidare som att kalla massan under
den granska revolutionen borgerlig.
Det förefaller Kautsky vyilare, som om
Pannekoek icke blott satte likhetstecken
mellan proletariat och nutida folkmassa, utan
också uppfattar hela den proletäriska
massan såsom redan fylld med klassmedvetande.
Blott så förklaras hans åsikt om krigets
förhindrande genom masstrejk. Kautsky
vidhåller sin uppfattning, att masstrejkens
användning är betingad av omständigheter, som
man icke med bestämdhet kan förutsäga.
För Pannekoek är masstrejken vid
krigstillfälle ett kategoriskt imperativ. Så enkelt
ter sig saken för varje marxist av
Pannekocks åskådning, att det är det
överflödigaste i världen att överväga, i vilka
situationer det fredsvilliga proletariatet kan
komma, vid ett krigsutbrott; nota bene: frågan
gäller icke socialdemokratins förpliktelse att
städse göra allt,, som står i dess makt för
att förhindra kriget — det är för oss alla i
imperialismens tidsålder otvivelaktigt —
utan frågan gäller om masstrejken, ett
bestämt medel att förhindra kriget, är under
alla omständigheter att tillgripa, oberoende
av folkmassans stämningar. Att t. o. m. i
tyska riket de socialdemokratiska rösterna
omfatta blott V, av alla röstberättigade,
kommer för Pannekoek lika litet med i
räkningen som något övervägande, huruvida det
i.nte kan ges situationer, då den
socialistiska befolkningen till avsevärd
del fattas av patriotisk hänförelse vid
krigstillfälle. Sådana problem få icke existera,
enligt Pannekoek, för en marxist.
I Pannekoeks uppfattning, att fruktan
fölen fientlig invasion numera förlorat sin
betydelse, är blott så mycket riktigt, att en
fientlig invasion i första rummet drabbar
lantbefolkningen, som nu är en mindre del
av befolkningen är förr, och att för
stadsbefolkningen krigets härjningar framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
