Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. SANDLER: FOLKBILDNINGENS GRUNDPROBLEM 323
gifterna till läroverken oeh de
betungande inackorderingarna för dem, som
ej bo i städerna, äro skäl nog för
föräldrar att yrka på reformens snara
genomförande. Och det är verkligen
förvånande, att ropet härpå ej är
kraftigare, särskilt bland föräldrar och
målsmän. Detta i förbigående.
Ty avsikten med denna artikel är
icke en utredning av programpunkten
folkskolan som bottenskola, utan att
söka ådagalägga, huru orimligt ojämnt
bildningsmöjligheterna f. n. fördelas
bland vårt folks barn. Vad som nu
visats är att folkskolans litt. A-skolor
gott uthärda jämförelse med
realskolan, vad timplan och
undervisningskurser beträffar. Lärarekårens
duglighet och nit torde icke heller ställa
den ena skolarten före den andra,
vadan alltså en väl o r cl n a d
folkskola enligt litt. A redan är fullt
skickad och rustad att meddela den
grundläggande b a r n a u n-
d e r v i s n i n g och utbildning, som
varje människa tarvar, oavsett vilken
bana i livet hon såsom vuxen väljer.
Tar man däremot reda på g e n o
m-s n i 11 s t y p e n av en svensk
folkskola f. n. och ställer denna vid sidan
vare sig av realskolan eller
folkskolans litt. A-typ, så blir ställningen en
annan och vägen till synes ännu lång
till förverkligande för hela
landet av det demokratiska målet: en
gemensam barndomsskola för alla
barn.
Av tabell I i föregående artikel kan
uträknas, att av 100 barn i folkskolor
och mindre folkskolor erhöllo
Härav framgår det i sanning
häp-nadsveckande faktum, att 6 0.5 %
av landets folkskolebarn
erhöllo endast f j ä r d e d e1e n
(eller därunder) så många
timmars ’undervisning pr år
25 hel undervisningstid pr är och klass
14 halv ■ » , » » > »
0,5 tredjedels » » » > »
30 fjärdedels » » > » »
23 sjättedels » » > > >
3 åttondedels » > > » »
4 tolvtedels » » » » >
0,5 adertondedels » > » » »
S:a 100
s o m d e t n o r m a 1 a måttet enl.
litt. A.
Utgår man nu från den i tabell
IV (sid. 00) angivna timplanen för
folkskolan, så får man för ett
läsår i litt. A-skolan 966
undervisningstimmar pr barn och klass,
oberäknat undervisning i sång, gymnastils:
och. slöjd. Ser man emellertid efter,
huru det ställer sig för de olika
huvudtyperna av f o 1 k s k o 1 o r
(mindre folkskolor häri inräknade) så blir
ställningen denna (år 1909) :
133,678 barn erhöllo per läsar ... 966 timmar
73,810 > » »’»,... 483 »
2,534 » » » » ... 322 >
166,052 » »’»>... 242
123,921 » > ... 161 »
16,394 » > »’»..,. 120
23,073 »■»•»» ... 82 i
2,425 » » > .... 51 »
vilket i medeltal för alla landets
folkskolebarn gör pr barn och läsår
endast 400 timmar eller blott 41 % av
det timantal, som må anses vara det
normala.
Fördelas undervisningsämnena på
detta genomsnittstal, så erhålles
nedanstående timplan, vilken då skulle ge
en ungefärlig föreställning om arbetet
i genomsnittstypen av en svensk
folkskola år 1909.* Härvid är att märka,
att i skoldistrikten i regel en
förskjutning äger rum för varje sämre
skolform i timplanen till förmån för
kristendomsundervisningen, så att
även de sämsta skolformernas barn
erhålla minst 3 timmars
kristendomsundervisning pr vecka. Denna
förskjutning sker på bekostnad av undervis-
* Tör år 1910 ställer sig förhållandet
endast obetydligt bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
