Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
TIDÉN
ning i historia, geografi och
naturkunnighet. På grund härav blir
proportionen mellan ämnen ändrad till
förmån för kristendomsundervisningen.
En liknande förskjutning måste ske
till förmån för modersmål och
räkning.
Det bör vidare bemärkas, att den
ojämna skolgången, vilken är störst i
de sämsta skolformerna, icke tagits
med i beräkning, likasom icke heller
det rätt så vanliga, att barnen bli
borta från skolan hela terminer av
skolpliktstiden. Skulle dessa
faktorer tagas med i beräkningen blir,
eftersom de inverka mest på de sämre
skolformerna, genomsnittstalen
naturligtvis ännu lägre.
Tabell IV. Lästimmar för genomsnittstypen
av en svensk folkskola år 1909.
Undervisn.-timmar för klass
Per vecka Per läsår Proc. av tiden
Kristendom............ 4 138 35 %
Modersmål ............ 21/., ’85 21 ->
Historia........ej fullt l/8 10 2,5 »
Geografi ...... » > Va 16 4 >
Naturkunskap » > V3 16 4 s
Matematik ............ 2Va 85 21 »
Välskrivning ......... 1 34 8,5»
Teckning ............. 1/a 16______4 >-
Summa 111/,, 400 100 %
Tabellen gör naturligen ej anspråk
på att vara annat än en
ungefärlig bild av verkligheten, sådan den
blir, när man tar med i’ räkningen
alla folkskolor, från de bästa till de
sämsta. Bilden är i alla fall så nära
verkligheten, som man gärna kan
komma. Och den talar för sig själv.
Vad sägs t. ex. om 16 timmar om året
= inalles 64 timmar för hela
skoltiden i naturkunskap (biologi, fysik,
kemi, hälsolära) mot 8 gånger så
mycket minnesplugg i katekes och biblisk
historia?
Man behöver säkerligen icke mer än
kasta en blick på denna
genomsnitts-plan för att få den allra kraftigaste
erinran om att det icke är bra som
det är. Stora förbättringar ha nog
gjorts under de senare åren. Men
ännu har icke yxan ordentligt satts till
roten. Vad som skett i
skolförbätt-ringsväg är blott inledningen till den
stora skolreform, som väntas och som
med nödvändighet måste komma, så
sant vi erkänna, att alla landets barn
äro berättigade till lika omvårdnad
från samhällets sida.
Ett särskilt besvärande vittne om,
huru man kastar åt barnen i vissa
bygder bara smulor, medan andra få
någorlunda normal mängd av
kulturljuset, är de mindre f o 1 k s k
o-1 o r n a. Härmed menas, som bekant,
en skolform mitt emellan småskola och
folkskola och avsedd att ersätta dessa
båda. De skötas av vid
landstingsseminarier utbildade lärare eller
lärarinnor, vilka undervisa barnen, till dess
de sluta sin skolgång. De få efter
inspektörernas hörande inrättas, där
förhållandena icke medgiva annan
anordning, cl. v. s. där det anses i
förhållande till barnantalet bli för dyrt
att inrätta fullständiga folkskolor,
såsom fallet är i de norrländska
skogs-och fjällbygderna. Det är de fattiga
kommunernas fattigskolor.
I huru stor utsträckning de
förekomma och hurudan deras
utvecklingstendens är inom landets olika delar,
framgår av nedanstående tabell.
Antalet ba m, som fått hela sin
skolbildning i mindre folkskolor, var
sålunda år 1910 icke mindre ä n 1 3 %,
nära sjundedelen av hela
antalet i skolåldern
varande barn, som det året
bevistade folkskolor, m. f o 1
k-skolor och s m å s k o 1 o r p å
landsbygde n.
Tabellen visar även ställningen i
detta avseende år 1901. Det framgår
därav, att denna abnorma skolform
har bibehållit sig i oförändrad omfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
