Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
skatteförhållanden är det nämligen en
ekonomisk omöjlighet att där ordna
Skolförhållandena normalt.
Folkskolorna bli nämligen omkring dubbelt så
dyra, som de m. folkskolorna och de
kommunala skatterna äro stora nog,
ja allt för stora och betungande redan.
# *
Men folkbildningen är ej avslutad
och färdig med barnaåldern. Den
måste ha göra med alla åldrar och
framförallt med
ungdomsåldern.
Huru skiftas kulturarvet bland
denna åldersklass?
Svaret måste bli, trots alla vackra
uppslag, som vår tid uppvisar, detta:
Bland < ungdomen framträder
skillnaden mellan fattigmans och rikemans
bildningsmöjligheter ännu påtagligare
och allvarsammare.
Antalet ungdomar i åldern 14—20
år beräknas utgöra något över 600,000
och i åldern 20—25 år 450,000 eller
tillsammans i åldern 14—25 år drygt
en miljon.
På vad sätt sörjer nu samhället för
denna miljonhärs andliga rustning?
Ja, härom lämna de officiella
redogörelserna mycket torftiga eller alls inga
upplysningar, och man får hoppas, att
den stora
folkundervisningskommittén ägnar även denna angelägenhet
sin uppmärksamhet och åstadkommer
en utredning, som möjliggör ett rätt
bedömande av den viktiga frågan.
Vad de officiella källorna för
närvarande meddela om åtgärder för
ungdomens allmänna utbildning kan
sammanfattas i följande uppgifter:
Folkskolor och med dem förenade
fortsättningsskolor bevistades år 1909
av 29,777 lärjungar utom den
egentliga skolåldern. Om man frånräknar
barn under 7 år, så torde återstå
omkring 20 000 i åldern över 14.
I högre folkskolor gingo år 1910
1.326 lärjungar. Härav voro endast
376 över 15 år.
I högre ällrn, läroverk och realskolor
/
TIDEN
var ungefär tredjedelen av antalet
över 14 år, eller i runt tal omkring
7,000.
Folkhögskolorna besöktes år 1910 av
2,418 lärjungar och härmed är den
officiella redovisningen slut. Övriga
statens ungdomsskolor avse
fackbildning, ej
allmänbildning. Undantag härifrån torde en
del av de s. k. borgarskolorna i de
större städerna vara. Men de äro
enskilda eller kommunala inrättningar
och ingå fördenskull ej i den officiella
statistikens berättelse.
Lärjungeantalet uti dessa
borgareskolors klasser för allmänbildning
torde emellertid högst kunna beräknas
till 5,000 för hela riket.
Hela antalet ungdomar, som
använda sig av ordnad undervisning i
allmänbildningssyfte, skulle sålunda bli
endast omkring 35,000 eller blott 3,5 %
av hela antalet. Det blir alltså fullt
utenmiljon ungdomar, som endast
äro föremål för den fria
folkbildningsverksamheten. Man förstår, att denna
verksamhet med sina studiecirklar,
bibliotek, föreläsningar m. m. har en
utomordentligt viktig och trängande
uppgift att fylla.
Men icke heller härigenom kan på
långt när alla, ej ens de flesta, nås.
I städerna och vid de stora, allmänna
färdevägarna går det väl an. Men
därutanför! I bygder, dit inga
järnvägar, ja, icke ens ordentliga
landsvägar gå, råder naturligtvis andligt
Ökenliv. Det finns, åtminstone i
Norrland, stora trakter, där ännu aldrig
en populärvetenskaplig föreläsning
hållits och där största delen av den
manliga ungdomen icke läser i någon
annan bok än — kortleken. De
ekonomiskt väl situerade, och sådana
kunna ju finnas även i dessa bygder, fast
i försvinnande fåtal, ha ju utväg att
resa till kulturhärdarna eller på an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
