Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. SANDLER: FOLKBILDNINGENS GRUNDPROBLEM 327
nat sätt skaffa sig, vad deras ande
tilläventyrs trånar efter.
Men de fattiga, de som från 12- à
13-årsåldern fått försörja sig själva
med ihållande arbete, huru få de sitt
andliga lju.sbehov väckt och
tillfredsställt? Ja, för dem är solen
förmörkad. En i högsta grad bristfällig
barndomsundervisning ha de fått.
Tidigt ha de kastats ut i livets hårda
strid och ingen yrkesinspektion
tränger eller får tränga sig in och skydda
dessa värnlösa mot samvetslös
exploatering av hälsa och arbetskraft.
Och så få de till fattigdomens tunga
lott även lägga okunnighetens och
hälsolöshetens. Likväl bryta de ny
bygd och bygga fosterjorden bit för
bit större. Bröstarvingar till
kulturarvet äro de lika väl som andra, men
ack! Fattigdomens bojor hindra dem
att ta sin arvslott i besittning.
Det sagda torde vara nog för att
visa, i vilken förfärande grad ojämnt
kulturskatterna fördelas även bland
ungdomen.
Ett vackert steg till ändring
härutinnan togs dock av förra årets
riksdag, som på regeringens förslag mer
än fördubblade statsanslaget till
fattiga folkhögskolelärjungar. Beloppet
blev ju i alla fall ej så stort. Men
man får hoppas, att riksdagen höjer
anslaget i den mån de
understödssökan des antal ökas. De ökade ansla-
gen till bilioteks- och
föreläsningsverksamheten må icke heller förglömmas.
•
Det skulle nu höra till utredningen
om folkbildningens kvalitet att även
skärskåda den meddelade
undervisningens beskaffenhet en smula.
Ty detta är.ju själva kärnan i
folk-bilclningsproblemet. De spörsmål, som
höra hit äro: I vad mån förmår det
nuvarande bildningsarbetet att
förekomma eller bota andlig blindhet?
Alstrar det verkligt bildningsintresse?
Befordrar det, som sig bör,
utvecklingen av självständiga personligheter?
Förmår det att, såsom Tegnér säger,
"lösa vingarna på de bundna
örnarna" och sålunda verka frigörande?
Allt frågor, som sannerligen äro värda
en allvarlig undersökning. Denna
kräver emellertid ett särskilt kapitel
och torde alltför mycket inkräkta på
utrymmet i denna tidskrift.
De grundfel, som i detta hänseende
vidlåda vårt folkbildningsarbete, äro
för övrigt säkerligen i lika hög grad
tillfinnandes i alla skolor, ej blott
vid de egentliga
folkbildningsanstalterna.
Det återstår nu därför i detta
sammanhang endast att ge en översikt av
folkundervisningens ekonomiska
förhållanden samt uppdraga, några
grundlinjer till den skolreform, som
måste komma. Härom i den tredje
och sista artikeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
