Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
345
politik-’’ utan, såvitt prof. H. erinrar sig,
"en enda åtgärd i det större jordbrukets
speciella favör" (s. 379). Låt vara att min
sats förefaller väl mycket tillspetsad, om
man tänker blott på den allra senaste
tiden, men varför erinrar sig prof. H. helt
godtyckligt blott det sista årtiondet ?
Kan det vara för att slippa erinra sig just
den ’ ’åtgärd i det större jordbrukets
speciella favör’’, som avses, då det talas om
godsägarna, nämligen tullarna? Och. i
jämförelse med tullpolitiken är väl ändå
vår senaste småbrukarpolitik en bagatell.
Enligt prof. H. är det "på ett mycket
menlöst sätt" (s. 380) jag tror mig ha bidragit
till tullsystemets avslöjande. Det gäller
härvid statistikens utsago om
jordbruksnäringens stagnation och säfskilt
spannmålsodlingens efter det nya systemets införande
samt om skillnaden . mellan frihandelslandet
Danmark och tull-landet Sverge. Mitt
personliga bidrag är ju menlöst nog, då det blott
består i sammanställning av kända saker.
Men själva fakta förefalla nog icke så
menlösa — för småbrukarklassen i Norrland och
Dalarne, som börjar inse hur bedrägliga
tulllöftena voro.
Prof. H. kritiserar på ett ställe även de
reflexioner, som saknas. Att fördelningens
ojämnhet är mycket större i verkligheten än
tabellerna utvisa, det "låter på visst sätt
säga sig", heter det hos H. (samhället
sådant det icke är alltså?), men då måste
man tillägga något om "hopplösheten av
den sociala frågans lösning enbart pr
ändrad fördelning", vilket undertecknad
vis-ligen hållit sig borta från att diskutera.
Detta är väl så att förstå, att jag skulle
ha undvikit något för mitt syfte
obehagligt. Obehaget är inte större än att jag
utan vidare understryker hopplösheten i
någon lösning enbart genom ändrad
fördelning. . Yad jag velat visa, är att redan nu
skulle en ändrad fördelning innebära ett
bättre tillstånd. För lösningen fordras
sannerligen också ändringar beträffande
produktionen. Det vore glädjande, om H. ville
lika obetingat instämma i mitt bestridande
(s. 53) att produktionsresultatet ensamt för
sig är den rätta mätaren på ett folks
välstånd.
Beträffande den av mig förmodade stora
skillnaden mellan verklig och deklarerad
kapitalinkomst är det värt att lägga märke till
att min kritiker icke bestrider
tillvaron av odeklarerade kapitalinkomster.
Med alldeles särskilt intresse skulle jag
rörande denna sak ha tagit del av en ingående
granskning, som kunnat leda till en säkrare
fixering av denna skillnads storlek, rörande
vilken min egen tveksamhet tagit sig
uttryck i att jag endast vågat ett förmodande.
Prof. H:s summariska antydningar ha
varken övertygat mig om den förmodade
siffrans oriktighet eller givit mig någon silker
ledtråd för att uppta problemet på nytt.
Jag avvaktar därför den "ingående
granskning" frågan säges vara värd.
Prof. H. sluter av min framställning, att
jag skulle i motsats till vanliga
socialdemokrater yrka på "det bokstavliga
upphävandet av kapitalräntan, d. v. s. på att en o.»i
tio år utfallande fördel skall anses
likvärdig med en nuvarande fördel a* samma
slag". I prof. H:s formulering, däri
kapitalräntans upphävande är detsamma som att
upphäva en viss åsikt om framtida
värden, varken har jag framställt eller tänker
jag framställa något yrkande, lika litet som
Pythagoras teorem svävar i någon fara. Jag
känner mig ganska tillfredsställd med den
indragning av kapitalräntor till samhället,
för vilken hr H. högtidligen utställer
betyget ’ ’ej teoretiskt felaktig’’.
Till sist en kuriositet: Om min
framställning av fördelningen (blomman på
samhället sådant det icke är) säger prof. H. (s.
380—381), att åtskilligt av materialet "vore
en nyttig läsning för de bättre situerade’’,
men "för den publik det gäller ett
betänkligt dokument". Naturligtvis bör en
oriktig skildring av samhället vara ett
betänkligt dokument för den publik det gäller —
men hur kan den vara nyttig läsning för
bättre situerade?
E. S a n d 1 o r.
Till genmälet i Sv. T. har prof. H.
fogat en replik, av vars innehåll våra
läsare skola få taga del i nästa häfte.
Då även de ytterligare kommentarer
vissa huvudfrågor i debatten kunna
påkalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
