Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL AUGUST BOLANDER: JOHAN SKJOLDBORO
373
På sordin har han spelat det. Och
på sordin slutar också den sista djupa
tonen, den gamle Jakob Pilehus’ tunga
ord, då han vandrar till länsmannen:
"Där är ett öde över oss alla."
Med jord och människor kan man
kämpa och segra. Men detta, som man
Gustaf F. Steffen: Sociologi. En
allmän samhällslära. Fjärde delen.
VII. Sociologiens hjälpvetenskaper.
VIII. Sociologiens uppgifter, metoder
och system. Pris 4 kr. Hugo Geber.
Med föreliggande del är
inledningen till professor Steffens allmänna
samhällslära avslutad. Den omfattar
tre huvuddelar, fyra delar, åtta
böcker och 787 sidor. Hela detta
omfångsrika verk är i främsta rummet
ägnat åt endast ett par grundtankar.
I andra och tredje delen (andra
huvuddelen) gick författaren visserligen
in på en mängd enskildheter. Men i
den senast utgivna tager han upp
första delens tråd, vilken för övrigt
även i de mellanliggande delarna
skymtat, och spinner den på nytt,
därmed återvändande till sitt verks
allmännaste och mest grundläggande
principer.
Den första av dessa rör s a
m-hälls definition en, således
även bestämmandet av vad
samhällsläran är. Enligt Steffen är samhället
den medvetenhetsförändring, som
framkallas hos en människa av en
annan människas medvetande (s. 552)
eller enklare uttryckt: varje inverkan
som en människas själ utövar på en
annans. Begreppet blir ju på detta
sätt oerhört vidsträckt. Var gång vi
höra en person (i normalt tillstånd)
yttra några ord, så skulle detta vara
ett stycke samhälle. Eller om vi läsa
ett drama av Shakspere, så är det
intryck vi därav röna ett samhälle —
icke kan se, icke taga på, icke gripa
uti, detta, som Jakob kämpade med!
"Det är ett öde över oss alla!"
Ensam, för sig själv, viskar Johan
Skjoldborg det efter stridernas
brusande marscher.
Steffen framhåller uttryckligen, att
även inverkan från en död på en
levande är samhällsliv. Ja, i första delen
uttalade han, fullt logiskt för övrigt,
att även inverkan från inbillade väsen
såsom gudar på människosjälen, fölle
under samhällslivets, ehuru visserligen
det inbillade samhällslivets begrepp.
Vad kommer på detta sätt
samhällsläran att icke omfatta? Den måste
t. ex. medtaga läran om
sinnesintrycken i dén mån de till oss förmedla
andra människors själsliv. Den måste
helt och hållet omfatta språket. Den
måste omfatta hela konstläran i den
mån konstnären arbetar för och
uppfattas av andra människor. Den måste
omfatta hela det religiösa livet,
åtminstone som en form av inbillat
samhällsliv. Ja, till yttermera visso förklarar
Steffen fullt riktigt ur sin synpunkt,
att även själens ensamhetsliv måste
inedtagas till undersökning i sitt
förhållande till samhällslivet. Plan
betvivlar, att ensamhetslivet i och för sig
kan göras till föremål för forskning
(s. 762). Alltså skulle samhällsläran
omfatta all vetenskap om människans
själsliv, all humanistisk vetenskap
överhuvud.
Att döma av Steffens egen översikt
(i slutet av denna del) över arbetets
kommande innehåll ämnar han
emellertid icke på långt när medtaga alla
dessa områden och alltså ej draga sin
principiella ståndpunkts praktiska
konsekvenser. Detta är ju helt
naturligt, ty att skriva en allmän
samhällslära är i och för sig en ytterst svår
Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
