Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
/
TIDEN
uppgift, och skulle den utvidgas så
som Steffen menar, skulle den
hopplöst förtona i det omöjligas rymd.
Men därmed visar sig ock definitionen
vara praktisk oriktig, och definition
är nu en gång ett övervägande
praktiskt begrepp.
Det syfte, som drivit Steffen att
göra samhällsbegreppet så vidsträckt,
är ur en synpunkt sett mycket lovvärt.
Han vill nämligen noga skilja på
samhälle och stat. Han vill ha
med också de friare organisationerna
i samhällsläran. I samband därmed
står hans kraftiga hävdande att
samhället ej • får fattas som ett
självständigt väsen med sin egen bestämmelse,
vid vars sida de vanliga medborgarna
te sig som ett tillfälligt eller
åtminstone mycket underordnat • stoff
(s. 746). Nå, kanske uttrycker sig
Steffen här alltför ensidigt; spörsmålet
om de olika samhällena som
överpersonliga individer är nog ej så lätt bragt
ur världen. Men i hävdandet av att
samhället är till för människornas
skull, ej tvärtom, däri står Steffen
klart på det socialdemokratiska
tänkandets nedärvda grund. I detta fall
överensstämmer socialismen i sin tur
med gammalliberalismen, men gör
klar front mot högern.
Detta sitt syfte kunde emellertid
Steffen ha vunnit med ett väsentligt
mindre vidsträckt samhällsbegrepp än
det han använt. Han vänder sig mot
den allmänna föreställningen, att
samhälle är en grupp av samlevande
individer, reglerad av definitiv ordning
(s. 544). "Definitiv" ordning är nu
ett vilseledande ord; det kan lätt
tolkas som oföränderlig ordning.
Den amerikanske forskare Giddings,
som Steffen kritiserar, talar om
definitiva samlevnadsförhållande n, vilket ju är något annat.
Giddings karaktäriserar ock samhället
som "en sig naturligt utvecklande
grupp, vilken efter hand omslutes av
en komplicerad och varaktig
organisation". Möjligen är denna definition
för inskränkt. Men bestämmer man
samhället som or g a n i s e r a t
mänskligt samliv, så får man
en definition som åtminstone är
tillräckligt vid och i varje fall är
praktiskt hanterligare än Steffens.*
* ., *
När Steffen så ivrigt söker att
i samhällsläran få med det
obundna samlivet, så sammanhänger
tydligen detta med hans filosofiska
grundsyn på samhällslivet och på livet
överhuvud. Det är i tillvarons obundna,
rörliga beståndsdel, i det fria
medvetandet, i det skapande livet han
återfinner det värdefullaste i tillvaron, ja,
all verklig tillvaro. Detta har han
lärt av Bergson. Därmed äro vi inne
på Steffens andra huvudgrundtanke,
vilken upptager hans intresse ännu.
långt mer än samhällsdefinitionen och
tar den ojämförligt största delen av
föreliggande boks utrymme på sin
lott. Den grundtanken innebär, att
livet, det mänskliga
medvetandet är något absolut
olikt den livlösa naturen.
Steffen bekämpar därför ytterst
skarpt försöket att tillämpa
naturvetenskapens metoder på samhällsläran
och hävdar intuitionen som den.
senares säregna kunskapsförmåga,
skild från och långt överlägsen i
n-telligensen.
Naturligtvis har han icke mycket,
till övers för den utvecklingshistoriska
uppfattningen av samhällslivet, sådan
den klarast framträder hos Spencer.
Denne fattar utvecklingen på
samhällets område såsom ett framskridande
till större bestämdhet — varje
del av samhället får en allt fastare
form —, större sammanhang —
delarna hålla fastare samman — och
större o 1 i k a r t — varje del får sin
egen form, olik de andras. Steffen
anser-nu (s. 605), att detta ej stämmer med:
den ordning, vari samhällsformerna,
historiskt sett, följa varandra, en
ordning som på det politiska området
* Anmälarens uppfattning i detta fall
överensstämmer delvis med den som uttalats
av .Stockholms Dagblads redaktör, d:r K.
Hildebrand, i hans granskning av Steffens.
samhällsläras första del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
