Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
377
na utfinna vad vårt kunskapsföremål
i sig självt är. Är det nonsens att ej
påstå sig veta vad livet egentligen är,
måtte största delen av den filosofi, som
hittills satts högst, vara ett hopplöst
nonsens, först och främst Kants
filosofi. Å andra sidan skulle alltså
tillvarons innersta och svåraste gåta —
livets och särskilt människans
egentliga väsen — vara fullständigt löst.
Det vore mycket hugnesamt att
oför-dröjligen få veta, vilka tänkare som
har löst den. Är clet egentligen
någon mer än Bergson? Han har ju
lösningen klar, men kan beklagligtvis ej
tala om den.
Det bör nämligen med skärpa
framhållas, att enligt Bergson är
intuitionen, den enda verkliga och pålitliga
kunskapskällan, icke detsamma som
människosjälens iakttagande och
tänkande över sig själv. Iakttaga och
tänka kan endast intelligensen, den
lägre, opålitliga förmågan. De
iakttagelser och omdömen den gör
över själslivets lopp äro blotta
bilder, av helt annan art än livet
självt, stillastående och livlösa,
medan livets väsen är ständig rörelse.
Intuitionens kunskap kan överhuvud ej
klädas i begrepp eller ord. Den kan
på vetenskaplig väg varken meddelas
eller kontrolleras. Hur man på en
sådan grund skall kunna uppbygga en
allmängiltig samhälls vetenskap,
det kvarstår, även efter läsningen av
Steffens fyra delar, absolut dunkelt
för de oinvigde. * Man måste för
övrigt undra, att författaren ej tagit
någon märkbar hänsyn till den kritik av
Bergson, som redan då han skrev sin
bok från vederhäftigt håll
framkommit.
* »
*
Även professor Steffen ser
samhällsföreteelserna ur utvecklingens
synvinkel. Men hans utvecklingsbegrepp är
Jämför Hans Larsson, I n t u
i-t i o n s p r o b 1 e m e t, s. 79 f. Prof. H. L.
instämmer med Steffen i att
samhällsvetenskap ej är möjlig utan intuition. Men då,
säger han, måste den ock förfara, som om
intuition och intelligens ej vore artskilda.
naturligtvis ett helt annat än det
naturvetenskapliga. Bl. a. framhåller
han starkt, att man visserligen kan få
fram en tämligen lagbunden
utveckling ur det som varit, men att man ej
kan förutsäga framtiden. Häri skall
nu även den mest förhärdade
materialist instämma. Men detta endast på
den grund, att materialet är så
ofantligt mycket rikligare och mera
upplysande i fråga om det förflutna. Någon
principiell skillnad mellan
förklaringen av det framfarna och spådomen
av det kommande är clet svårt att
uppdraga. Ty antingen är utvecklingen på
ett visst område lagbunden, eller är
den det icke. Är den lagbunden, kan
även framtiden förutses i den mån
man känner det material, som lagarna
reglera. Är åter utvecklingen icke
lagbunden, då kan ej heller det
förflutna förklaras. Forskaren måste
då oupphörligt stanna inför händelser
och fakta, som stamma han vet icke
varifrån.
Naturligtvis gillar ej Steffen den
materialistiska historieuppfattningen i
dess tillämpning på det själsliga
området, han utdömer den tvärtom med
de starka omdömen, som alltid äro
honom egna, ehuru han samtidigt ger ett
varmt erkännande åt Marx för dennes
sociala intuition. Mot dennes
historieuppfattning anmärker han först att
den teknik och den ekonomi, som
enligt Marx behärska det ideologiska
samhällslivet, även de äro skapelser
av det mänskliga medvetandet. Där
har han onekligen rört vid en
springande punkt, som dock ingalunda var
fördold för den materialistiska
historieuppfattningens upphovsmän och
sedan ingående belysts exempelvis av
Tugan-Baranowski.
Vidare yttrar han, att om
människans själskrafter åstadkommit det
tekniskt-ekonomiska skapandet, så
måste det vara samma krafter som sedan
ur tekniken-ekonomin framskapa den
högre samhällskulturen.
Anmärkningen är skarpsinnig. Dock kan ju
invändas, att mänsklig teknik och
ekonomi nödvändigt måste stå i beroendi
av den kroppsliga världen. Att del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:45 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1912/0383.html
