Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
TIDEN
kroppsliga inverkar på det själsliga,
åtminstone i hämmande riktning,
medger även Steffen. Den av honom
citerade "Wundt anser visserligen, att
själslivet lyder under en särskild
orsakslag, olik den som råder i den
kroppsliga världen. Men han yttrar
även, att vill man fatta den själsliga
orsakslagen måste man bortse från alla
kroppsligt-själsliga sammanhang. Han
talar ock om de fysiologiska
parallellföreteelserna till de psykiska
förloppen, cl. v. s. han antager kroppsliga
företeelser som löpa jämsides med de
själsliga. Då vi nu känna kroppsliga
företeelser utan själsliga men ej
tvärtom, så blir man ovillkorligen benägen
att anse de förra för de ursprungliga.
Man kan alltså tydligen antaga en
särskild själslig orsakslag utan att
förneka det själsligas beroende,
åtminstone i sista hand, av det kroppsliga.
Vidare kan säkerligen en marxist
mot Steffen genmäla: det är verkligen
möjligt, att människosjälen äger en
särskild handlingskraft, då det gäller
teknik och ekonomi, ty dessa
sammanhänga omedelbart med kampen för
tillvaron. Men sedan den
tekniskt-eko-nomiska utvecklingen väl kommit till
stånd, kan det tänkas att den
behärskar själslivet, så att man ej behöver
antaga ett ingripande av en från
den skild själskraft för att
förklara den ideologiska kulturens
uppkomst. En dylik tankegång är
utan tvivel möjlig och logisk; om
den också är sann, är visserligen en
fråga för sig, som här ej kan vidröras.
En sak är viss: vare sig Steffen eller
Marx ha rätt i filosofiskt avseende,
säkert, har den förre praktiskt rätt,
när han hävdar, att vilja vi ha ett
bättre samhälle, så få vi ej sitta och
vänta på de ekonomiska
förhållandenas utveckling utan måste handla.
Hans åsikt i detta fall står ju i den
bästa samklang med den
socialdemokratiska praktiken.
En stor förtjänst hos Steffen är hans
framhävande, att en god
samhällsfor-skare själv måste leva med i sin tids
samhällsarbete, Vad han möjligen
därigenom kan förlora i opartiskhet,
vinner han flerdubbelt åter genom
erfarenhetens vidgande och personliga
fördjupning.
Livligt måste man ock instämma
med Steffen i hans framtidshopp, att
vi en gång måtte få stora och
välrusta-de institut för samhällsforskning,
liksom vi redan hava sådana för de flesta
naturvetenskaper. Samhället
måste väl förr eller senare erkänna s a
m-hälls forskningen som en s a
m-hälls angelägenhet av första rang.
* •
•
Professor Steffens stil är mycket
bred och denna bredd blir onekligen
stundom tröttande, ej blott på grund
av framställningens filosofiska
karaktär, utan främst därför att författaren
gärna håller sig till de abstraktaste,
allmännaste tankerymderna. De
utredningar han lämnar om enskildheter
inskränka sig oftast till korta
antydningar eller hämtas från andra
författare. Detta medför att Steffen ytterst
ofta upprepar sina älsklingssatser och
därvid sällan försummar att kalla den
motsatta meningen dogmatisk eller
ovetenskaplig. Självklart blir detta i
längden något pressande för
motståndaren. Anhängaren däremot skall
säkert högt värdera den "ekonomi med’
läsarens minne", som sanningens
ständiga upprepande innebär, och han skall
naturligtvis ej taga illa upp att ofta bli
försäkrad om sin egen åsikts stora
överlägsenhet över den motsatta.
Emellertid måste även en
meningsmotståndare skiljas från Steffens
inledning till den allmänna
samhällsläran med uppriktig tacksamhet. Han
måste vara tacksam för de många
slående rön och tankar, som en forskare
av Steffens rang skänker även åt den
som ej delar hans grundåskådning.
Han måste ock vara tacksam för det
kritiska genomtänkande av sin egen
åskådning, som Steffens bok med dess
genomgående prägel av inträngande
tankearbete hos varje läsare, denne
till stort gagn, framtvingar.
E r i k Hede n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
