Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER 37Q
Ur svenska tidskrifter.
1 anslutning till den i förra häftet
meddelade polemiken i Sv. Tidskr.
följer härmed
Prof. Heckschers slutreplik.
Den innehåller följande punkter:
1. Bolagsvinsterna. Det konstateras med
tillfredsställelse, att hr S. erkänner felet i
beräkningsmetoden, ansvaret därför må falla
på honom eller en annan. Men hans sätt
att tolka felet är mer än egendomligt. Det
torde kortast kunna karaktäriseras genom en
jämförelse, som redan förut använts:
metoden är alldeles densamma, som om man
skulle belysa folkökningen på Stockholms
läns landsbygd genom att plocka ut alla
socknar i storstädernas närhet eller med
bördig jord och ange deras folkökning, utan att
taga hänsyn till de socknar, om vilka man
vet, att de antingen icke haft någon ökning
alls eller också folkminskning. Saken torde
därmed vara klar.
Hur S. vill emellertid även undersöka
felets storlek.* Sättet är egendomligt. 1) Han
säger sig tillämpa "min" metod även på
åren 1906 och 1907. Det är emellertid
omöjligt, ty de härför erforderliga tyska siffrorna
saknas. Beräkningen svävar redan därför
i luften. 2) Det är nästan väl mycket
stridande mot verkligheten att på grundval av
min beräkning anse sig kunna fastställa
"metodfelets högsta valör", då jag i Ekon.
Tidskr. —■ oemotsagd av hr S. — på anförda
skäl betecknat min kalkyl som uttryck för
den "minsta omfattningen av det fel som
här begåtts". 3) Bolagens utskylder böra
överhuvud kuappast inräknas i vinsten; men
omöjligt kan detta ske då det såsom för hr
S. gäller aktieägarnas vinst, ty dessas
inkomst kommer ju aldrig att tillökas med
bolagens utskyldsbelopp. 4) Överförda
vinster måste nästan självklart anses ingå i de
svenska siffrorna, ty en affärsman lämnar
* I överensstämmelse med verkligheten
skildes i min artikel på hr S:s siffra för
"genomsnittlig vinst" 12 % oeh
"reduktionen av 1908 års vinstsiffra".
uppgifterna efter sin balansräkning, i alla
punkter, där ej detta uttryckligen förmenas
honom. En utjämning av överföringarna
mellan olika år — jag förmodar detta är hr
S:s mening — kan ske över en längre
tidsperiod, men ej under tre år, av vilka det
eller de två sista äro krisår. 5) Slutligen
är det nästan oförklarligt, att hr S. kan
tro sig på grundval av min omräkning av ett
fel i hr Flodströms utredning — "flera
andra återstå’’, sades uttryckligen även i min
sista artikel — kunna bringa sina siffror i
någon slags relation till verkligheten’.
Sådant är emellertid hans förvånande yrkande.
För detta ändamål kräves emellertid en hel
serie ytterligare omräkningar, för vilka
material till stor del saknas. Hr S. har ej ens
lagt bolagens hela kapital till grund, utan
blott den nationalekonomiskt sett
godtyckligt avgränsade del därav som kallas
aktiekapital. Ytterligare skulle härtill fordras
vinstens minskande med hela det — f. n.
alldeles okända — kapital, som gått förlorat
i bolag, som gjort konkurs, o. s. v.
Att det fel som här begåtts är mycket
stort, förefaller alltså omöjligt att bestrida;
men hur stort det är, kan som sagt ingen nu
beräkna. Det av mig kalkylerade felet i ett
särskilt hänseende, nämligen 36 % för 190S,
måste jag anse alldeles för lågt
upptaget, om alla korrektioner skola
göras,-men för de två föregående åren är felet
sannolikt ej lika stort som det svåraste
krisåret. Hr S:s beräkningar måste jag tyvärr
på anförda skäl frånkänna all beviskraft.
2. ÜSTyplacering av sparade
aktieägarevinster. Så stora felen i de av hr S.
använda siffrorna för aktiebolagens vinster än
äro, utgör det betänkligaste i
framställningen här liksom överallt de slutsatser han
drager därur. Som exempel på
placeringsmöjligheterna i detta nu må anföras
förhållandet mellan kurs och utdelning på några
icke egentligen spekulativa papper från
Stockholms kurslista den 26 oktober, ehuru
denna på grund av den beryktade panikeu
visar ovanligt låga kurser och alltså ovanligt
höga relativa vinster: Skandinaviska K. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
