Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
TIDEN
B. kurs 410—411, utdelning 21, räntabilitet
5,1 %; Inteckningsbolaget kurs 650,
utdelning 30, räntabilitet 4,6 %; Stora
Kopparbergs B. A. B. kurs 4,650 (dagsbet.),
utdelning 200, räntabilitet 4,3 %; Separator kurs
324:—325 (dagsbet.), utdelning 15,
räntabilitet 4,7 %. Detta är alltså vad en
aktieköpande kapitalist just nu får på sin placering.
Vilket annat sätt har hr S. att föreslå
ho-nom ?
Förbiseendet av hr S:s omnämnande på
ett ställe av bolagsförluster erkännes; men.
jag tillåter mig betvivla, att någon enda
läsare av hans bok därav fått minsta
uppfattning om den risk en aktieägare normalt
löper att förlora sitt kapital.
3. Industriens vinst pr dagsverke.
Framställningen av denna vinst, åtföljd av sådana
reflexioner som de från hr S. citerade —
"de fattiga bolagen klaga nog ändå!" o.
s, v. — men utan ett ord om det i industrien
använda kapitalets storlek, måste hos varje
oförvillad läsare inge den föreställningen, att
siffrorna utgöra en mätare på arbetarnas
utsugning. Det finns något som heter
’ ’suggestio falsi" — ett insuggererande av
en felaktig uppfattning — och detta är ett
särdeles slående exempel därpå.
4. I avseende på behandlingen av
inkomstfördelningen må det vara nog att
säga, att svaret måtte gälla något annat än
anmärkningen. Denna gick nämligen ut på
förbiseendet av att en del inkomsttagare
taxerats så mycket för lågt, att de alls ej
kommit med i statistiken. Att en hel mängd
andra i samma yrken i verkligheten tillhöra
den stora, ej medtagna grupp, vars tillvaro
ingen bestritt, är ju utan betydelse härför.
5. Även på genmälets behandling av
förmögenhetsfördelningen torde kunna tillämpas
vad som sagts om behandlingen därav i det
ursprungliga arbetet. Hr S. säger nämligen
nu, att om förmögenheten är inkomsten
omräknad i kapitalvärde, d. v. s. 20 gånger
förstorad, så bör det betyda, "att
förmögenhetsfördelningen blott är en omräkning,
en så att säga 20 ggr förstorad upplaga av
inkomstfördelningen". Ja — om nämligen
all inkomst uttrycktes i form av
förmögenhet. Men i så fall får hr S. också
tillgodoräkna varje kroppsarbetare med 1,500 kr.
inkomst en (tänkt) förmögenhet av 30,000
kr. Det har han emellertid glömt bort att
göra; och följaktligen komma de inkomstta-
gare, som fått sin inkomst utti’3’ckt i form
av förmögenhet, att figurera med 20 gånger
inkomstens belopp, medan de övriga
inkomsttagarna — ej figurera alls. Jag
hoppas, att detta skall vara tillräckligt klart.
Den "sak" det här gäller är
nationalinkomstens tillräcklighet för en högre
levnadsnivå. Inkomstens trygghet är tydligen "’en
helt annan sak’’.
0. Bristen på kännedom om kapitalets
beskaffenhet. Hr S. erbjuder sig att återuppta
diskussionen härom så snart jag bestämt
bestritt att kapitalräntan "i sak innebär ett
tillägnande av främmande arbetsresultat’•’.
Den kunde i så fall genast börja om pä
nytt; men det vore kanske lämpligare att
i stället för undertecknad välja till
motpart en vetenskapsman, som hr S. ej
misstänker för ’ ’kapitalistiska’’ sympatier —
såsom motpart torde kunna fås nästan vilken
nu levande nationalekonom som hälst. Jag
kunde föreslå t. ex. professor Knut Wicksell,
som i näst sista häftet av Ekonomisk
Tidskrift (sid. 322) säger, efter att i viss mån
ha accepterat alla de många övriga
kapitalränteteorierna: "Endast
exploaterings-teorien måste uteslutas såsom ovetenskaplig, dä
den principiellt negligerar just
tidsmomeu-tet.’’
7. Sparandet. Hr S:s resonemang härom
framdrogs för att visa det nu berörda,
nämligen bristen på nationalekonomiska insikter.
Det som han kallade sparande, nämligen att
lägga pengar på kistbotten, framhöll jag
sälunda såsom icke sparande i
nationalekonomisk mening — det kunde ha sagts: såsom
ingen ekonomisk funktion alls. Hr S.
synes härpå svara, att vi alltså äro ense, ty han
har sagt att denna väg icke är framkomlig
— nämligen för att få till stånd en privat
rikedom på 100,000 kronor. Svaret
förefaller egendomligt, ty en förmögenhet (i privat
mening) kan man naturligtvis få ihop på
det sättet — varför skall den just vara
100,000 kronor? Men att ha framställt en
åtgärd, som saknar nästan all betydelse för
folkhushållningen, såsom det verkliga
sparandet — det gällde min anmärkning, och
den är alltså totalt obesvarad.
8. Sparande och spekulation. Hr S.
framställer det verkliga sparandet såsom
tillägnande av andras arbetsresultat; en sådan
framställning är tydligen ägnad att
avskräcka ideellt tänkande arbetarc frän att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
