- Project Runeberg -  Tiden / Fjärde årgången. 1912 /
381

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR SVENSKA TIDSKRIFTER

381

spara. Men samtidigt framställer’ han de
normala vinsterna för en aktieägare såsom
minst dubbelt så höga som de verkliga. Han
har alltså förenat sin avsiktliga agitation
emot sparande med en utan allt tvivel
oavsiktlig agitation för spekulation. Även det
är fortfarande obemött; eller skulle hr S:s
patenterade vinstmetod hänga på att man
spar just det magiska beloppet 233 kr. om
året?

9. Den bok, som på detta område skulle
behövas, är såvitt bekant alldeles oskriven;
överges få nationalekonomer ha som bekant
ej få uppgifter framför sig. Man kan blott
undra, varför en bildningsvän skulle förvärra
läget genom en framställning som större
delen av "Samhället sådant det är", där,
såsom genmälet träffande uttrycker sig,
"fundamentala fakta ställts alldeles på
huvudet". Jag kan ej sluta utan ett beklagande
av att hr S. så omsorgsfullt undvikit all
realdiskussion av de nationalekonomiska
problemen; socialdemokratiska polemiker
förefalla märkvärdigt böjda att i stället taga sin
tillflykt till logisk akrobatik eller underliga
missuppfattningar.

Eli F. H e c k s c h e r.

Slutsvar.

Härtill några korta anmärkningar. Varje
uppmärksam läsare finner ju, utan särskilt
påpekande, vilka delar av genmälet, som
i e k e bemötts av prof. H. Jag inskränker
mig därför till de punkter, som upptagits.

1. Bolagsvinsterna. Mitt "egendomliga"
sätt att beräkna felets storlek. 1)
Beräkningen efter prof. H:s metod säges sväva
i luften, emedan erforderliga tyska siffror
saknas. Ja, den är ej exakt — liksom
prof. H:s ursprungliga kalkyl ej är det.
Men i vilken riktning ligger den
sannolika avvikelsen? 1.906 och 1907 års
förhållanden voro ju gynnsammare; medgivet även
av prof. H. i satsen ’ ’men för de två
föregående åren är felet sannolikt ej lika stort
som för det svåraste krisåret". Alltså: jag
har hållit mig på den säkra sidan genom
att tillämpa 1908 års reduktionstal på 1907
och 1906. 2) Prof. H. godkänner ej
beräkningen av "metodfelets högsta valör". Men
vad innebär min beräkning? Att fastställa
vad det anmärkta felet — om bolagens
förluster — kunde medföra i sänkning av
vinstprocenten och att korrigera prof. H:s
synnerligen missvisande jämförelse mellan

sin och Undertecknads vinstberäkning: 6,7 %
contra 12 %. Om prof. H. vill av a n d r a
orsaker ytterligare sänka sin vinstsiffra är
en sak för sig, som kan diskuteras först då
bevismaterial framlägges. Att jämförelsen,
som jag opponerat mot, v a r tendentiös kan
prof. H. icke bestrida. Noten innebär ingen
vederläggning. Prof. H. har visserligen
angivit, att hans egen siffra angick krisåret
men icke vare sig att min siffra gällde alla
tre åren, eller att hans och mina siffror icke
voro likvärdiga. 3) En av olikheterna
gällde bolagens utskylder; de böra icke
medräknas i vinsten, säger prof. H. Ty de komina
icke aktieägarna till godo. Ja, i
aktieägarens vinst kunna de icke tas med.
Men väl i bolagets. Ha de eller ha de
icke intjänats i bolagsföretaget? Nu står
i prof. H:s artikel just talat om felen i
behandlingen av b o 1 a g.s inkomsterna. 4)
Prof. H. synes vilja medgiva, att
förlusternas subtraherande från vinsterna
ingalunda behöver medföra leelit riktiga resultat,
överföringar behöva utjämnas över eu
längre tidsperiod, "men ej under tre år, av
vilka det eller de två sista äro krisår’’.
Alldeles, men just genom att fördela leistidens
förluster över en hel
koujunkturväxlingspe-riod skulle vinstsiffran i genomsnitt stig a.
. 5) Prof. H. finner "oförklarligt" hur jag
’i kunnat tro mig komma närmare
verkligheten genom mina korrektionsberäkningar.
"Flera andra fel återstå." Dessa böra
diskuteras f ö r si g. Vad jag i genmälet
behandlat är den reella innebörden av det
anmärkta felet. Nu kommer prof.
limed nya anmärkningar, som självfallet
icke kunde besvaras förrän de förelågo.
Vinsten skall ytterligare minskas, säger prof.
H, med förlorat kapital. Prof. H. har ett
något ensidigt intresse för att minska
vinsten. Skall vinsten reduceras med
kapitalförlusten, bör väl även förlusten
reduceras med kapitalökningen.

2. Kurs och vinst. Prof. H. uttalar sig
icke alls i frågan om huruvida låga kurser
likaväl som de höga böra få användas till
att omräkna vinstprocenten på det inbetalda
aktiokapitalet. På mina anmärkningar
därom svaras med en hänvisning till
fondbörs-noteringarna, som utvisa relativt låg
räntabilitet på kurskapitalet. Han frågar
om jag har något annat placeringssätt att
föreslå en aktieköpande kapitalist än att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1912/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free