Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
TIDEN
köpa till gällande kurs. Märk väl: här talar
prof. H. om den aktie köpande
kapitalisten, medan jag opponerat mot det
orimliga i att beräkna den aktieägande
kapitalistens vinst efter den kurs, som andra
få betala för att få aktier. Prof. H:s
räntabilitetssiffror äro ingalunda siffror för
aktieägarens vinst utan nättopp för
ieke-aktie-ägarens (den, som ej har men vill skaffa sig
aktier). Än de gamla aktieägarnas
nyplanering? Ja, därom har jag sagt, att de
vilja ha samma vinst på sina nya som på
sina gamla aktier, men icke att de erhålla
den. Icke heller kapitalisten får ju alltid
vad han vill.
3. Industrins vinst pr dagsverke. Prof.
EL har preciserat sig. Det var "suggestio
falsi" att beräkna hur stor vinsten pr
dagsverke var inom malmproduktionen. Varför?
Så vitt jag kan se endast därför, att prof.
H. i denna siffra trott sig se en beräkning
av — exploateringsgraden. Varje marxist
vet, att det begreppet är något annat än
vinst ur dagsverke. Och varje läsare —
åtminstone inom arbetareklassen — ser i
vinsten pr dagsverke något vida enklare än
utsugningsgraden, nämligen resp. industriers .
förmåga att bära högre löner.
4. Inkomstfördelningen. Mitt svar gäller
icke, säger prof. H., hans anmärkning. Ja,
då inser jag mindre än någonsin vad
anmärkningen innebar. Jag levde i den tron,
att prof. H. menat, att inkomstfördelningens
framställning var icke blott
ofullständig utan även missledande i den
riktning, att ojämnheten överdrivits.
"Samhället sådant det icke är", "nära nog
motsatsen till sanningen om samhället" m. fi.
av prof. H:s starka uttryck gåvo mig den
uppfattningen. I mitt genmäle gick jag
därför in på frågan, vad prof. H:s anmärkningar
kunde betyda för totalintrycket. Nu ser
jag, att den sidan av saken icke intresserar
prof. H. Men varför då de många stora
orden?
5. Förmögenhetsfördelningen. Det är, i
rimlighetens namn, icke min åsikt, att
förmögenhetsfördelningen är en 20 gånger
förstorad upplaga av inkomstfördelningen.
Tvärtom har jag ju framhållit, att inkomst
och förmögenhet måste hållas i sär. Det
är mot sin egen uppfattning — så som
dess innebörd framstod i prof. H:s
svårtolkade och motsägande uttalande — som prof.
H. nu riktar invändningen: "ja., om all
inkomst uttrycktes i form av förmögenhet’’.
Det är sannerligen kronan på verket. För
att ge en riktig bild av förmögenhetens
fördelning i samhället skulle man
kapitali-sera alla arbetslöner och alltså placera i
samma förmögenhetsgrupp en egendomslös
arbetare med 1,500 kr. inkomst och en
kapitalist, som äger 30,000 kr. i aktier eller på
bank! Detta för att alla inkomsttagare
skulle få ’ ’figurera’’ även i
förmögenhetstabellen. Kan det verkligen vara prof. H:s
mening, att man skall jämställa
kapitalistens 30,000 kr. med arbetarens "tänkta
förmögenhet", det kapitaliserade värdet av
hans arbetslön? Den förra förmögenheten
kan ju realiseras och därmed förvandlas
till en inkomst en gång för alla. Hur
menar prof. H. att arbetskraftens tänkta
förmögenhet skall realiseras?
6. Kapitalräntan. Beträffande
exploateringsteorin hänvisar prof. H. mig att
diskutera med någon annan, t. ex. prof. Wicksell.
Vad gör detta till saken?
Exploateringsteorin blir icke mera "ovetenskaplig" om
den utdömes av prof. W. än om den utdömes
av prof. H. Det är ju argumenten det
kommer an på. En diskussion av
kapitalräntespörsmålet kan självfallet icke tagas med i
dessa randanmärkningar. Men till
"tidsteorin", som dess anhängare tro vara
"lösningen" av kapitalräntans problem, vill jag
dock anmärka, att den förträffligt kan
förklara, varför man betalar kapitalränta,
men däremot icke varifrån den kommer.
Att förklara motiven till att
kapitalränta betalas är långtifrån att utreda o
r-saken till dess uppkomst.
7. Sparandet. Prof. H. framhärdar helt
naturligt i sin definition av sparandets
begrepp. Däråt är intet att göra och diskussion
lönlös. Jag måste å min sida också
framhärda. För så vitt termerna skola befordra
begreppsreda, synes det mig högst
olämpligt att i samma term sammanföra både
"sparandet’,’ i betydelsen av att icke
konsumera hela sin inkomst och dessa
sparmedels användning.
8. Sparande och spekulation. Svårt nog
var det förut att förstå meningen i prof.
H:s anklagelser mot mig för agitation mot
sparandet. Av hans framställning fick jag
intrycket, att jag agiterat både för och
emot spara’ndet och i bägge fallen ådragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
